Pa vag hem fran gymmet imorse ser jag pa avstand hur en kvinna rusar mot busshallsplatsen for att sedan tvarstanna. Hon bojer sig ner och jag tankte "hon tappade val sin peng till bussen eller nat..." men nar jag narmar mig henne ser jag att hon lyfter upp en snigel fran trottoaren for att lagga tillbaka den i rabatten (?!!) Utan att tanka pa det stannade jag upp precis framfor henne och bara stirrade med ett ansiktsuttryck som sager "WTF? Run to your bus!"

Idag fyller Jijiano 18 ar! ARTON AR! Det ar helt GALET! Kan jag fortfarande kalla henne "lilla" syster? Allt jag vet ar att jag i alla fall kan kalla henne varldens basta lillasyster. For det ar verkligen vad hon ar. Hon har stallt upp pa mig i vatt och torrt - det ar allmant kant att jag flyttar runt lika ofta som vanligt folk koper hem blommor. Jag hade definitivt inte klarat mina flyttar utan Jiyans hjalp. Hon hjalpte mig att packa, flyttstada och packa upp samtliga ganger. Om det var nagon jag behovde "praktisk" hjalp av nar jag befann mig hemma i Sverige var det alltid Jiyan jag ringde. For jag visste att hon alltid befann sig ett telefonsamtal bort och sedan gjorde hon det hon kunde for att hjalpa mig. Ex: Ibland insag jag att jag handlat mer an jag sjalv orkade bara hem pa bussen - det var ett sadant tillfalle jag ringde Jiyan och sa drojde det inte lange innan hon kom och bar halften av kassarna. Hon stracker alltid ut en hand for att hjalpa till - aven fast hon inte far ut nagonting av det sjalv. Men i langa loppet tror jag att hon far det. For det man ger far man tillbaka.

Jag kan med gladje meddela att mitt lilla hjarta mar battre! Han grat nar jag la honom till sangs - jag blev sa glad. Han grat for att han ville leka - vilket betyder att han mar battre - vilket gjorde mig glad :)

Mitt lilla hjarta har haft feber i tre dagar nu. Jag tycker sa synd om honom. Barn under 3 ar borde inte fa bli sjuka. C - Du kanske kan komma med nagon framtida losning pa detta? Nagon medicin som gor underverk? For den jag ger honom just nu verkar inte hjalpa ett dugg. Igar skickade vi G till hennes farforaldrar sa att jag kan lagga all min fokus pa L. Vi har myst hela formiddagen. Usch, det smartar i hela hjartat av att se honom sa sjuk. Han bara ligger i mina armar - utan nagon energi, och hans lilla kropp kanns dubbelt sa tung. Idag gjorde han i alla fall ett tappert forsok till att le. Sandra fick ta del av det, vi skypade namligen med henne imorse :) Men fick avsluta efter ett litet tag da L blev lite "fuzzy". Just nu ligger han i min sang och sover.

Harom dagen hittade vi varldens basta godisbutik! Jag var verkligen som ett barn i en godisbutik :P Inte sa konstigt... det var stora tunnor fyllda med godis som man minns fran barndomen. Minns Ni dom dar godis Hamburgarna och chokladcigaretterna? Det hade dom bland annat. Det var lite nostalgi kansla over det hela. Jag kopte med mig "Pop Rocks Bubble Gum". Ni vet det dar pulvret som man lagger pa tungan och sa borjar det poppa i munnen? Jag minns att vi brukade tvinga var mamma att testa det for vi alskade hennes ansiktsuttryck nar det borjade poppa :P Det basta av allt ar att nar pulvret har poppat klart, sa forvandlas det till tuggummi! :D

I sondags hade vi annu ett au pair mote. Morgonen borjade med frukost pa "Martha's" med Lisa. Sedan begav vi oss tillsammans mot Alamo Square dar vi skulle samlas for att titta pa "The Painted Ladies" mer kant for dom flesta som husen i 90-tals serien "Huset Fullt". Efter motet ville Tina och Veronica kaka lunch pa deras favorit Kinahak. Jag och Geno hakade pa. En halvtimma senare med buss var vi framme. Vad mots vi av? Jo, en skylt dar det star "Lunch stangt". For att citera Geno: "ORIMLIG skylt!" Fullstandigt orimligt att ha lunch stangt pa en restaurang? Det fick bli thai mat istallet.

 

Efter en toppen formiddag akte jag hem for att snabbt byta om och aka in mot stan. Sophie fyllde ar i veckan och hennes vardforaldrar hade kopt biljetter till henne, mig och Ditte (hennes van som halsar pa fran Danmark) for att se en show. Vi visste inte vad vi skulle vanta oss - allt vi visste var att det var en "crazy show" och den beskrivningen stamde till fullo! Jag tanker inte ens ge mig in pa att forsoka forklara showen har - for det ar omojligt. Man behover uppleva det sjalv - och jag ar glad att jag har fatt gora det! HELT FANTASTISKT var det! Jag kommer nog aldrig fa uppleva en sadan show igen - det var once in a lifetime.

 

Efter showen kande vi oss alla tre höga. Det var som att befinna sig i ett rus (inte for att jag vet hur det kanns?). Sa vi bestamde oss for att varva ner med middag pa ett italienskt stalle. Maten var fantastisk och efterratten likasa.

Det finns ingen artist som beror mig mer an Adele. Ingen. Och detta kommer fran en som ar ganska petig nar det kommer till lyrics. Jag har en lista som under manga ar varit densamma och trots att det finns artister och sanger jag tycker valdigt mycket om, lyckas dom inte komma med pa listan. Nu har listan som annars enbart bestar av Lars Winnerback och Melissa Horn fatt en tredje medlem som ar dar for att stanna - Adele. Det ar inte bara hennes texter som ar fantastiska utan aven hennes rost givetvis, men framst ar det nog att hon sjunger med en sadan otrolig kansla.Den laten som jag spelar mest just nu heter "Set fire to the rain" och det hander nagonting i hela kroppen nar jag lyssnar pa den. Jag kan inte halla tararna tillbaka, vilket ar markligt eftersom att jag samtidigt blir oerhort glad nar jag hor den? Men det har sin forklaring och jag vet nu svaret. Revansch.

Det ar lordag och det hander en massa roligt ikvall, MEN jag ska inte delta pa nagonting - for jag maste spara alla mina kosingar till nasta helg. Hostelet vi ska bo pa ar namligen belagrat 20 minuter fran ett av dom storsta outleten har! Men jag ska inte klaga, det har varit fantastiskt vader idag och jag har varit ute och njutit av varmen. Sen sa kopte jag aven en neccesar idag som jag absolut inte har rad med! Men att halla i den var som en drom som gick i uppfyllelse. Det ar nagonting med lukten och kanslan av akta lader...

Igar efter jobbet bar det av mot Anjas palatsa for tjejmiddag! Jatte trevligt, hon visade bilder fran deras aventyr i Los Angeles och all shopping fran deras helg dar. Nu ser jag annu mer fram emot att sjalv aka nasta helg, nu nar jag vet vad som vantar! Kanslan av att det ar mojligt att bara kunna bila ner over en helg till stader som San Diego och Los Angeles ar obeskrivlig. Pa sa satt ligger San Francisco valdigt bra till, det ar inte for langt bort for att bila till sevardheterna i California. Jag och Veronica diskuterade lite igar vad vi skulle packa ner for resan. Vi kom fram till foljande: Bikini, jeansshorts och nagonting att bara pa roda mattan - ja, det var det viktigaste! Vaderprognosen for helgen i San Diego ser namligen superb ut! :)

Nasta helg ska jag tillsammans med Tina och Veronica pa roadtrip! :D Vi kommer att bila till San Diego, darefter kommer vi gora foljande:

Trots mitt misslyckande med pannkakorna kavlade jag upp armarna for omgang #2 i koket. Diana vs. Barnmat. L som vanligtvis ater det mesta spottade ut min pure:( Jag var saker pa att han gjorde det av nagon annan anledning (?) Det kan ju inte ha varit det att han inte tyckte om det? Jag ville inte inse att jag inte ens duger till att gora barnmat - inga kryddor ingenting, vad kan ga fel?(!!) Jag torkade upp det han hade spottat ut och gjorde ett nytt tappert forsok: "Gapa L, har kommer ett skepp lastat med nami-nam-nam :)" YEEEES han spottade inte ut det! Daremot sag det ut som att han just svalt en sur citrusfrukt, sa jag gav upp. Dar stod jag med en hel kastrull av barnmat. Jag hade varit overtygad om att han skulle ALSKA det - darfor gjorde jag sa det rackte och blev over. Jag tankte inte fortsatta tvinga honom att ata det, men det fanns inte en chans att jag skulle slanga bort det! Jag hade faktiskt anstrangt mig. Sa det blev jag och flickan som fick tvinga i oss det till middag.

Vaknade imorse av att regnet smattrade mot mitt fonster. Jag begav mig ut i regnet trots vetskapen om att mitt har skulle bli alldeles blott (plattade det igar - och det tar tid att platta) - och traskade sedan till gymet. Det ar vad jag kallar motivation! Vadret idag har varit for taskigt - regn, lite mer regn och sa lite till regn. Vi begav oss till biblioteket och lanade ungefar 100 bocker. Resten av dagen lag vi under filtar och laste alla bockerna - perfekt sysselsattning for en regnig dag.

 

Forresten, hur upprorande ar inte nyheten om att IMF-chefen begatt sexbrott? Jag tycker det ar vidrigt. Vad ar det med män som har stor makt och alla deras vidriga brott mot kvinnor? Och aven fast sexbrotten ar varst tycker jag att det nastan ar lika upprorande att han under den har tiden bodde pa ett hotell i New York City som kostade 3000 dollar per natt!!! Och han ar chef for Internationella valutafonden - IRONISKT! Jag tycker det ar bra att dom namnde detta i nagra av artiklarna som jag har last. Det ar inte rimligt. 3000 dollar... grisigt.

Jag snor en annons fran en van, men jag blev sa glad nar jag sag detta: Magnum double chocolate ar tillbaka! :D

Idag har varit en fantastisk dag - mitt lilla hjarta kom hem! Det blev ett kart aterseende i parken. Min vardpappa hamtade upp L och min vardmamma fran flygplatsen och slappte av dom vid parken. Resten av dagen agnade jag at att gosa med honom. Jag har gett dom strikta order om att aldrig igen rova bort honom mer an tva dagar. Det ar ungefar sa lange jag klarar mig utan min lilla kottbulle.

Dalig uppdatering pa bloggen, men jag finner verkligen aldrig nagon tid till att skriva! Sarskilt inte nar jag ar ledig, vilket kan lata markligt, men nar jag jobbar passar jag ibland pa att skriva nar barnen sover. Nar jag ar ledig har jag alldeles for mycket planerat och blogga blir ingen priotering.

 

Har kommer en kort sammanfattning av helgen:

 

Lordag - Sophies van fran Danmark ar har och halsar pa, sa jag traffade henne och vi alla tre gick ut och at middag pa ett indiskt stalle - jattegott! Fast maten tog jatte lang tid att fa in, sa nar den val kom bad vi dom att fa ta med den istallet, eftersom vi hade skulle pa bio och skulle missat filmen om vi satt kvar och at. Filmen vi sag heter "Something Borrowed" och ar verkligen jatte rolig! En valdigt lattsam film, men anda inte som alla andra "amerikanska romantiska" filmer. Har kommer ett favorit citat ur filmen: "But I have learned that you make your own happiness, that part of going for what you want means losing something else. And when the stakes are high, the losses can be that much greater."

Efter bion var vi alla jattehungriga och satte oss helt enkelt pa trappen och at var middag. Planen var att ga ut och satta oss i parken, men just da borjade det regna.

 

Idag var det "Bay to Breakers". En jatte stor grej har i San Francisco. Man anmaler sig langt innan och springer sedan ca 12 km genom stan. I ar var det aven 100 ars jubileum. Aven fast det ar manga som springer sa handlar det inte sa mycket om lopandet, utan det har mer blivit som en folkfest dar manniskor klar ut sig och festar. Jag tankte faktiskt springa, men kom hem for sent pa lordagen och eftersom att loppet borjade 7 pa morgonen skippade jag det. Istallet akte jag ner lite senare for att se lite utkladda manniskor. Jag motte upp med Veronica och Tina och vi forsokte hitta nagon efterfest vi kunde ga pa, men det mesta som var inomhus kravde att Du ar 21 ar:( Sa Tina kom med forslaget "Ska vi skita i det och ga och satta oss nagonstans och dricka ol istallet?" Sagt och gjort. Till mina vanners stora fortjusning var det Happy Hour sa det blev nog ett par fler ol an tankt fran borjan. Sjalv hatar jag ol.

 

I helgen har jag aven smidit planer med mina vardforaldrar, med start fran imorgon! Jag kanner mig valdigt taggad - skriver mer om det senare! :D

Har kommer lite bilder, dom fran Bay to Breakers har jag snott fran en van.

Jag forstar att Ni har vantat valdigt forvantansfullt pa att lasa hur det gick for mig att steka pannkakor. Jag kan tala om att resultatet stavas: K A T A S T R O F. Jag ska nog halla mig till att varma fryst mat i micron. Forst och framst forsov jag mig imorse sa jag gick aldrig till affaren for att byta ut den glutenfria mjolen mot vanligt mjol. Jag fick istallet anvanda mig av det som vi redan hade hemma, vilket var tre olika sorter som jag fick blanda ihop till en salig mix. Sedan ville G hjalpa till forstas = mer aggskal an agg i smeten. Sen sa rakade jag i all stress lasa 3 matskedar salt istallet for tre teskedar salt. For att kompensera det salta adderade jag socker i smeten tills det att jag kom pa att det var alldeles for naivt tankt av mig, det fungerar ju inte riktigt sa. Och det har ar bara del 1. Del 2 som innebar att steka pannkakorna var varre en sjalvaste smeten, jag tanker bespara er att ga in pa mina olika metoder. Jag vill inte att Ni far en for klar bild av hur pass usla mina skickligheter ar nar det kommer till att tillaga nagonting. Ni vet nar man far upp en bild i huvudet, en sadan dar klar bild som ar sa obehaglig att kroppen per automaik ryser och man skakar pa huvudet i ett desperat forsok att fa bort bilden ur tankarna? Det som har fatt mig att reagera exakt sa hela dagen idag ar bilden av mig sjalv imorse i koket med G, och 3 olika stekpannor samt all pannkakssmet som var overallt forutom i stekpannorna.

Imorgon ska vi pa knytkalas. Jag har klurat hela veckan vad jag och G ska bidra med. Idag bollade jag ideer med Jessica, men allt vi kom fram till behovde vaniljsocker och det ar svart att fa tag pa det har. Ikvall bestamde jag mig till slut for att det far bli "swedish pancakes". Pa vagen hem fran gymett kopte jag med mig mjol och val hemma upptacker jag att det ar glutenfri mjol. Trottsamt varre, men jag far ga tillbaka till mataffaren imorgon bitti och byta ut det mot vanligt mjol. Det ska bli jatte roligt att ga pa knytkalaset, men jag ser redan nu framfor mig hur jag star imorgon tidigt pa morgonen och branner varenda pannkaka, att smeten ar misslyckad och fylld med aggskal eftersom att G kommer "crack the eggs". Men om det ar det har jag maste gora for att fa slanga vattenballonger pa barnen och Sophie, sa ar det bara att bita ihop!

Sa langt tillbaka i tiden som jag kan minnas har Du varit en del av mitt liv (tecken pa att vi borjar bli gamla?) For vi har inte kannt varandra anda sedan barnsben, men jag vill pasta att vi har vaxt upp tillsammans. Nar vi forst borjade lara kanna varandra var vi inte ens tonaringar och nu star vi tillsammans som tva unga kvinnor. Manga blickar tillbaka pa sin hogstaietid med angest, tack vare Dig kommer jag aldrig behova gora det. Jag minns det med gladje. Manga av mitt hjartas lyckligaste minnen delar jag med Dig. Du ar mer an min basta van. Du ar min inre krets. Du ar en av mina livlinor. Min fina Sandra Helena - GRATTIS PA FODELSEDAGEN ♥

Jag ar just hemkommen fran bio med Sophie! Hon slutar jobba tidigare an mig och overraskade mig med att komma forbi idag och bland annat hjalpa mig med att bada barnen. Sa kom hon aven med forslaget att efter jobbet bjuda med mig pa bio:) Ni hor ju vilken fin van jag har. Tyvarr lamnar hon mig om ett par manader for att bege sig hem till Danmark igen. Det kommer att bli riktigt jobbigt. Jag tycker verkligen om henne och vi har alltid sa himla roligt tillsammans. Jag uppskattar verkligen att hon kom forbi idag, for det gjorde det mojligt for mig att fa lite ensam tid med lillpojken under tiden som Sophie spenderade tid med G i hennes rum. Jag behovde fa mysa lite extra med mitt lilla hjarta eftersom att han aker ivag med sin mamma imorgon for att halsa pa barnens gammelmormor. Men redan imorgon kvall kommer jag fa se honom igen - aven fast det ar via Skype.

Jag har borjat lasa en bok som jag verkligen tycker om! Det var bokrea i en affar nere pa stan sa jag spenderade givetvis ett par timmar bland alla bokhyllor och bara frossade i bocker:) Boken heter "Start where you are" och ar skriven av forfattaren till "The Pursuit of happyness" som aven filmatiserades. Boken ar riktigt inspirerande! Jag skriver mer nar jag har last ut den.

Jag forsokte aven hitta en bok om teckensprak, men lyckades inte hitta nagon (?) Jag vet inte varfor jag ar sa inne i det har med teckensprak, men jag ar bara sa tagen. Jag tycker det ar ett helt fantastiskt satt att kommunicera. As a matter of fact, tycker jag att alla borde lara sig teckensprak. Det borde vara obligatoriskt i alla skolor, runt om i hela varlden. Lite som engelskan ar, men teckensprak skulle vara annu battre for manga kan lasa och forsta engelska bra, men har problem med uttalet - nar det kommer till teckensprak skulle uttalet givetvis inte vara nagot problem. Varfor har ingen kommit pa den har iden forut?

 

Stadarna har varit har idag sa bade mitt badrum och rum skiner, men bast av allt ar att jag nu far avsluta min lediga dag med att krypa ner i nybaddade lakan med boken i hogsta hugg:) Det ar nog det jag uppskattar mest med stadarna, att dom byter mina lakan - for visst ar det bland det trakigaste (men mest nodvandiga) att gora med jamna mellanrum? Godnatt Cali, Godmorgon Sverige!

Barnen stannade hos sina farforaldrar igar vilket idag resulterade i en ledig dag for mig! Som jag har tagit vara pa den ;) Forst och framst ar det ovarderligt att fa sova ut pa morgonen utan att bli vackt av barnskrik. Sedan tillagade jag lite havregrynsgrot som jag at med kanel och sma, hackade appelbitar. Efter min stadiga frukosten hade jag energi for ett par timmar pa gymmet. Val hemma tog jag en laaaang dusch. Och nu kommer den basta delen av min formiddag: Jag skypade med min van Anders. Han ar precis som mig - kan prata hur lange som helst. Sa nar samtalet brots ett par ganger av nagon marklig anledning tolkade Vi det som ett tecken pa att det var dags att avsluta. Forhoppningsvis talas vi vid snart igen. Jag mar alltid mycket battre efter en dos av hans kloka ord.

Eftersom att det var Mors dag har igar begav vi oss till barnens farforaldrar for att fira detta. Jag hade en underbar formiddag med Monica, som ar barnens, farbrors fru. Hon visade mig runt i stan och bjod mig pa lunch - pa ett kurdiskt stalle :D Det var latt den godaste maltiden som jag har haft anda sedan det att jag anlande, och en av dom basta luncherna generellt. Det kandes sa bra att sitta och prata med nagon som forstar precis vad det ar du gar igenom, hur jobbet ar osv. Monica kommer namligen ursprungligen fran Brasilien, men hon kom hit till USA for att jobba som au pair and the rest is history ;D

 

Nar vi kom hem igen tog jag med lillpojken ut pa en 2 timmars lang promenad. Solen sken och jag vandrade runt i det vackraste omradet jag nagonsin befunnit mig i. Hus efter hus sag ut som palatser. Dom flesta med stora grindar, men jag smygkikade in mellan halen och avundades manniskorna som far bo dar som kungar och drottningar. Husen var helt otroliga, alla med en stor pool pa garden givetvis.

 

Val hemma igen var det dags for middag. Eftersom att min vardpappas foraldrar ar kristna borjade vi alla med att halla varandra i handerna, eller som en av min vardpappas broder sa "time to exchange germs ;)". Jag satt vid barnens farmor, som aven fick aran att "Say Grace" och jag tyckte bast om delen da hon sa "Let us be grateful to all the mothers sitting around this table, but also to those mothers who is no longer with us anymore" samtidigt som hon kramade till min hand. Det tyckte jag var valdigt fint, sa denna gang kom det naturligt for mig att saga "Amen" nar det var dags for det. Middagen var jattegod och det var aven chokladkakan som serverades till efterratt, men det fick mig att tanka pa tva storasystrar, varav ena gor kladdkaka battre an nagon annan och den andra gor en chokladkaka som smakar himmelskt.

Jag har funnit en ny van. Ni vet en sadan dar van som man vet att man kommer ha for resten av livet? For att man har delat nagonting som bara Ni kan forsta. Upplevt nya saker tillsammans och stottat varandra till 100 procent. Min nyfunna van och stottepelare #1 har i staterna is the one and only Jessica Elisabeth Eriksson ♥

Jag halvligger i soffan och tittar pa TV nar jag plötsligt inser att mitt liv ligger i mina händer… och då menar jag inte att jag just insåg att det är jag själv som väljer vad jag ska göra med mitt liv. Nej, vad som ligger i min hand ar en av vara sju fjärrkontroller. Ni tänker ”Gud så tragiskt, handlar hennes liv om TV?” Svar: Nej, min vardfamilj tittar inte ens pa TV (men dom ar ute pa date sa jag passar pa att sloa framfor Martha Stewert Show, medans barnen sover). Men det finns paralleller mellan mitt liv och en fjarrkontroll (TV).

Ibland går det flera bra program samtidigt, jag vet inte vad jag ska välja att kolla på – ”I mitt liv” har jag ibland flera bollar i luften samtidigt och har svart att valja vad jag ska priotera.

Ibland höjer jag volymen – ibland höjs tempot i mitt liv. Ibland sänker jag volymen. Ibland föredrar jag ljudlöst. Ibland vill jag bara stänga av allt ljud och bara iaktta.

Det finns dagar da det inte går ett skit på TV och jag vill bara stänga av, men gör det inte – Det finns dagar i mitt liv dar allting kanns skit och jag vill bara stänga av, men jag gör det inte.

Ibland är ett program så spännande, jag önska att jag kunde trycka på spola fram knappen, men det går inte. Ibland vill jag i verkliga livet spola fram tiden för att se hur saker och ting kommer att sluta.

Ibland vill jag trycka på paus knappen – kanske för att vissa stunder är så härliga att jag inte vill att dem tar slut. Ibland vill jag gora det för att vissa saker som inträffar är så hemska så att jag vill pausa för att slippa ta itu med konsekvenserna.

Men oftast vill jag trycka på spola tillbaka knappen … kanske lika bra att det inte går i verkliga livet. Men visst hade det varit ljuvt? Bitterljuvt.

Ibland är det myrornas krig pa skarmen och ibland känns det som att det är myrornas krig innanför mitt pannben. Total KAOS. Men just nu kanns mitt liv som ett bra program.

Sitter just nu pa ett trevligt fik och sörplar i mig det sista av min fruktsmoothie. Om en liten stund ska jag till gymmet, sedan till mataffaren for att kopa lite frukt. Tankte gora en fruktsallad ikvall. En kompis kommer over for att titta pa film och halla mig sallskap eftersom att jag jobbar och inte kan ga ut. Har en ganska skon ledig eftermiddag med andra ord, men den borjade inte lika bra: Jag oppnade ytterdorren och mottes av en hemsk syn: Gus (var katt) har en sot, liten fagel i munnen. Fageln pep inte utan tjooooot for sitt liv. Helt ovantat borjade jag grata och skriker samtidigt "Gus, STOP IT! STOP IT GUUUUS! OH NO! OH NO! NIC DO SOMETHING!!!" Nic kommer rusandes till dorren och hon ser bara uppgiven ut, men forsoker fa bort katten fran fageln. Jag vet inte varfor jag grat... det ar en liten fagel(?) Det ar sa naturen ar, djur ater djur, manniskor ater djur... allt gar runt i en cirkel. Men det var nagonting med att se nagot sa litet och oskyldigt bli attackerad och katten som inte ens ville ata fageln utan bara leka med den och tortera den till dods. Det gjorde ont i hela mitt hjarta. Jag kande mig dum som grat och gick darifran samtidigt som jag sager "I can't watch this..." Fick ett sms fran Nic for en halvtimma sedan dar det stod "We saved the bird! It looks like it's going to be fine." Jag blev sa fruktansvart glad! Ibland kan sma, oskyldiga ting raddas fran stora monster som bara vill än ont, aven fast man ar i underlage. For sa lange man har viljan att leva kommer man att kampa for sitt liv, aven fast oddsen inte ser bra ut. Ibland befinner man sig i lejonets gap, men det finns satt att komma ut i det fria igen. Det finns alltid hopp. You just have to keep fighting.

Idag hande det som inte far handa! Jag hade sonder en av min vardmammas porslinsfat som tillhor hennes fina servis. Det var lange sedan mitt hjarta slog sa hart. Jag plockade ur diskmaskinen samtidigt som jag holl i L och porslinet bara gled ur min hand. Jag kunde ha fangat den, men det skulle innebara att jag var tvungen att slappa taget om pojken. Jag ser hellre porslinet ga i tusen bitar an mitt hjarta. Resten av eftermiddagen gick till att forsoka komma pa nagon bra ursakt till varfor porslinet som alltid star framme saknades, men jag valde den enkla vagen: tala om sanningen. Tur nog blev hon inte arg, men lite ledsen, men hon sag hur ledsen jag var sa hon ville nog inte visa hur pass ledsen hon egentligen var. Jaja, shit happens...

Maj manad ar en riktig fodelsedags manad i min inre krets. Alla mina nara och mest kara fyller ar da. Tyvarr kommer jag inte kunna fira dom som jag gjort i alla ar... Kanns faktiskt jatte trakigt. Nussens fodelsedag har jag inte missat sen det att han foddes, men i ar kommer jag att gora det. Samma sak galler min hjartevan Sandi - jag missar inte hennes fodelsedagsfiranden (mycket pa grund utav maten) haha nejda, men hon har ju faktiskt en mamma som lagar mat och bakar bakelser som ingen annan. Sen sa var det min fina lillasyster som fyller myndig i ar och allt jag kan gora ar att skriva "Grattis" pa facebook. Kanns ju sadaaar...

 

Imorgon fyller min vardmamma ar. Detta innebar en jobbig jobb helg for mig. Dom ska ut imorgon kvall och fira detta givetvis, sa jag kommer vara ledig under dagen men jobba pa kvallen. Eller ja, jobba och jobba - barnen sover dom timmar jag jobbar men i vilket fall som helst innebar det att jag inte kan lamna huset. Samma sak galler lordag kvall da deras vanner kommer till stan for att fira henne = dom gar ut och partajar, jag stannar hemma med barnen. Pa sondag ar det Mors Dag har sa da ska vi till barnens farforaldrar och fira det med middag!

 

Detta har jag kopt till min vardmamma: Ett fodelsedagskort och min favorit serie ur Joico "Silk result" schampoo och balsam samt deras K-PAK styling oil. Jag vet sa mycket som att jag hade blivit glad av denna present i alla fall ;P

SOMMAR ar vad det har varit dom senaste dagarna har i San Francisco. Det har varit runt 33 grader i skuggan. Mina forsta tva dagar da jag var ledig glassade jag runt och alskade det, men det ar en annan femma att jobba i denna hetta. Fast det har gatt ganska bra. Igar gick vi tillsammans med Sopie, Anna och Lukas till Zoo'n. Det ar sa roligt for jag och Sophie ar vanner, Anna och Gabriella ar i samma alder och basta vanner och sa ar det lill grabbarna som ar polare och pratar ett sprak som bara dom tva kan forsta!

Vilken harlig dag jag har haft! Morgonen borjade med att skypa med Zelal ♥ Harligt att kunna fa sa bra frukostsallskap fran andra sidan Atlanten. Efter varat tva timmars langa samtal begav jag mig till stranden. Vi har haft 30 grader varmt har idag - nagon har fatt lite farg:)

Idag har jag varit ledig vilket har varit superskont eftersom att jag hade en harlig helg, men alldeles for lite somn! Sa imorse sov jag ut, men inte for lange for vadret var fantastiskt! Efter att ha njutit av solen ett tag tog jag mig till Frisoren. Sa fort jag klev in pa salonegn pustade jag ut. Jag kande direkt att det skulle bli jatte bra eftersom att salongen var sa himla stor och fin. Alla som jobbade dar sag ut som modeller och deras har sag sagolikt ut, sa jag visste att jag var i goda hander. MEN jag maste anda skriva att jag tyckte det blev alldeles for kort. Sa kanner jag i och for sig dom allra flesta ganger efter att ha varit hos frisoren, men den har gangen blev det faktiskt alldeles for kort. Jag bad henne klippa 4 cm och det blev ca 10 cm. Jaja, nu ar haret i alla fall friskt fran slitna toppar. Passade aven pa att kopa schampoo till min vardmamma som fyller ar pa fredag. Behover jag skriva att det blev Joico?

Kanske borde jag skriva i bloggen om stora handelser som sker har borta? Som tex att vi hade jordbavning for nagon vecka sedan, men alla pratar om det har sa det kanns tjatigt att skriva om det aven pa bloggen. Den stora snackisen nu ar att Osama Bin Laden har blivit fangad och dodad - min kommentar pa det? Cred till honom! Den talibanen tog "hide and seek" till en helt ny niva. Sjalv ger jag upp med G nar jag letat i 15 minuter och fortfarande inte hittat henne. Han lyckades gomma sig i cirka 10 ar. Inte illa. Har firas det stort.

Har om dagen stoppade en man mig pa gatan for att informera mig om hur homosexuella blir behandlade i det har landet. I vanliga fall brukar jag inte stanna nar olika organisationer vill samla in pengar och namn underskrifter, men pa grund utav en handelse som skedde for en vecka sedan stannade jag. Det var namligen sa att det stod en tjej utanfor matbutiken som ville informera om samma sak -Nar mannen som gar framfor mig passerar henne fragar hon om han vill "support gays r ight in the society" varpa han svarar "No, I believe in a traditional America" var pa jag kanner medlidande med tjejen och sager "Sorry, what a jerk-off" ...sjalvklart stod han bakom mig i kon i kassan nagra minuter senare i mataffaren. Han blangde pa mig, men om han far saga precis som han tycker aven fast det sarar andra borde jag fa uttrycka vad jag tycker om sadana som honom.

Det ar markligt hur mycket man uppskattar saker hemifran nar man befinner sig i ett annat land. Hemma i Sverige akte jag sallan till IKEA - det var liksom inte det jag ville gora pa min fritid. Har ar det andra puckar. Som jag skrev var jag till IKEA i helgen och det gjorde mig sa glad - att pa nagot konstigt vis fa kanna sig "hemma" i ett par timmar.