Klockan ar 2 pa natten har hos mig. Det ser ut som det pagatt krig i mitt rum - sa gar det nar man ska forsoka packa mitt i natten. Om tva timmar kommer en SuperShuttle och hamtar upp mig for att droppa av mig pa flygplatsen. Sa om nagra enstaka timmar kommer jag traffa Theresia (forhoppningsvis!). Jag har namligen forsokt ringa henne x antal ganger nu, men kommer inte fram! Tydligen ar inte numret tillgangligt (?!) Oerhort frustrerande vill jag lova. Men jag kommer sitta dar pa flygplatsen och vanta pa mitt hjarta. Om jag sa ska behova sitta dar hela dagen och natten, och nasta dag och natt... ja ni forstar vad jag menar.
Tidigare ikvall kom Tinis hit :) Det var mysigt att fa umgas lite med henne innan jag aker ivag. Dessutom var hon valdigt hjalpsam - fixade och ordnade med mina papper osv. Den tjejen ar det koll pa!
Skypade aven med tva gummor hemifran inatt ♥ Jag saknar verkligen min familj.
Nu ska jag fortsatta (borja) packa och sedan dricka lite te innan jag drar ut pa aventyr en vecka framover!
Kvallen spenderar jag med min absoluta favorit man - Lasse! "Tidvis" ar en av mina favoriter. Den ar sorglig men ger mig anda en varm kansla i hela kroppen. Och nar jag hor den tanker jag pa Theresia. Jag vet, den ar skriven till en "partner", men Theresia ar min partner. Min karlek. Har kommer min karleksforklaring till min basta tjej - via Winnerbacks vackra stamma och gitarrspel.
Herregud just nu beskrivs mitt liv bast med ordet: STRESS. Jag har dock mig sjalv att skylla. Istallet for att sitta och planera saker i god tid tanker jag istallet " :D asch Du ar ledig, ga ut och ha kul!" vilket jag har haft - roligt, men sa slog tanken mig idag "herregud jag ska aka till L.A torsdag morgon och mota upp Theresia, men jag har ingen biljett och inget hotell!" Sa samtidigt som jag matade lilla gubben och malade tillsammans med G - satt jag aven med datorn i knat och inom 5 minuter hade jag bokat bade flyg och hotell! Jag kande mig jatte duktig. Fast, hade jag varit duktig hade jag gjort det har langt innan I guess...
Jag hade forst tankt att ta bussen till L.A men det tar sa mangla fler timmar an med flyg. Jag tycker egentligen inte om att flyga, men 1.5 timma slar 10h! Pa flygplatsen kommer Theresia mota mig och darifran aker vi tillsammans till hotellet som ligger 2 blocks fran Hollywood Boulevard, sa vi borjar val med en tur pa Walk Of Fame, sen vill jag till the kodak theatre - skulle tycka det vore jatte roligt att fa se en show! Vi kommer aven aka till Universal Studios och Six Flags som tydligen ska vara helt insane i L.A
It’s not who you want to spend friday night with… it’s who you want to spend all day saturday with
Lordag kvall var jag och sag filmen "Friends with Benefits" - en san dar film som man njuter av i stunden, men idag (3 dagar senare) minns jag den knappt? Okej, det kanske sager mer om mitt minne, men det sager aven nagonting om filmen. Vad jag forsoker fa fram ar att det var ingen film som lamnade avtryck, tankar, funderingar... Nej, vi lamnade biografen halv tva pa natten(!!!) med ett leende pa lapparna och madde sa dar riktigt bra som man gor efter att ha sett en sa kallad feel-good movie.
Om jag skulle rekommendera er att se den? Nej. Men om den visas pa svt nagon gang, sa kan Ni kika. Dock inte tv4 - reklamavbrotten skulle gora den ointressanta handlingen annu mer ointressant.
Citat fran mina 2 favorit personer just nu:
"Why can they never have a movie about friends with benefits that actually ends up with them just being friends?"
"Well I guess than the movie would just be called "benefits" "
Hahhaha, fragan kom fran Tina, svaret fran en annan harlig manniska. Min humor har ju definitivt andrats.
För jag skakar av all denna meningslöshet jag förstår bara det som är vårt
Jag tycker alltid det ar svart att borja ett blogg inlagg. Vad skriver man? "Hej bloggen!" - det later ganska lojligt tycker jag. Som om "Bloggen" var en manniska, men att skriva "Hej kara lasare!" tycker jag nastan later lite arrogant? Jag overanalyserar det sakert, precis som jag gor med allt annat! Fragan ar om jag ens har nagra lasare kvar eftersom att jag ar inne sa sallan och uppdaterar, men jag har varken haft tid eller lust den senaste veckan.
Jag har precis som manga andra varlden over kant mig ledsen och forbannad over terror attacken i Norge. Fyfan alltsa. Att vara manniska ar en sak, men att vara mansklig ar en annan. Det bevisade den har onda manniskan. Nar ska ondskan ta slut? Jag har kant ett hat mot honom anda sedan han greps - men sa slog tanken mig "hat foder hat" och han hatade manniskor och begick darfor det brottet. Hjalper det att jag hatar? Jag tror inte det hjalper dom som miste nagon anhorig heller - for den dom forlorat kommer inte komma tillbaka oavsett. Men ar det fel att erkanna att det ibland kanns skont att fa hata? Vad ska man annars gora av all sin ilska? Vem ska man rikta den mot om inte den personen som genom sina handlingar har forstort ens egna liv for evigt och tagit nagon annans liv. Att inte hata, kanns nastan omanskligt det med. Att vara god i en sadan situation. Att tanka "vi behover varda den har manniskan". Fan heller tanker jag, varfor ska man hjalpa en sadan vidrig person? Tyvarr tror jag aven att den typen av manniskor inte gar att hjalpa. Nagonting inom dom ar sa morkt att ingen vard, medicin eller psyokolog skulle ens komma i narheten av att varda den har typen av odjur.
Jag lider inte bara med alla dom som miste livet i Norge.
Jag lider aven med alla dom kvinnor som blir valdtagna i Eritrea, och deras man och barn som maste se pa.
Jag lider med alla dom civila manniskor som blir dodade i det eviga kriget i Sudan och Afghanistan
Jag lider med alla dom oskyldiga manniskor som utsatts av grymma handlingar fran grymma manniskor, varje dag, varlden over. Om jag skulle fa en onskan som skulle ga i uppfyllelse sa skulle det utan tvekan vara att utrota all ondska fran var planet.
Idag har jag haft ett helt markligt schema. Jobbade forst ett par timmar, hade sedan ett break i ett par timmar for att sedan borja jobba igen, sen ledig igen och nu jobbar jag - me don't like. Jag foredrar att jobba mina timmar sedan nar jag slutar vill jag sluta for dagen och inte tanka "hm borjar jobba igen snart..." Vad hinner man gora pa ett par timmar? Forsta pausen var jag ute och sprang (BIG mistake - 30 grader varmt). Andra pausen duschade jag. Tredje pausen plattade jag haret. Nu ligger barnen och sover och jag har just bestallt sushi + cherry coke fran Tina + filmen "Flickan som lekte med elden".
Dying? Not at all. Quicker and easier than falling asleep.
Sag Harry Potter i helgen. Det var med blandade kanslor. Som trost far jag ta och borja lasa bockerna igen! Jag tar verkligen varje chans jag far att lasa dom bockerna! En vacker dag nar jag far barn kommer jag ha hoglasning for dom varje kvall och givetvis kommer vi borja med Harry serien :) Efter det blir det Astrid Lindgrens "Mio, min Mio"- fantastisk berattelse.
For ovrigt ar min favorit Harry Potter bok #5 - Harry Potter and the order of the Phoenix.
En av San Franciscos storsta turis attraktioner ar Pier 39 och anda har jag aldrig varit dar annu! Men idag tog jag saken i egna hander och akte dit med min absoluta favvo kille - L. Min lilla kottbulle och jag spenderade hela dagen tillsammans i solen. Han sov under resan dit, sa val framme var han pa sprudlande humor! Vi borjade med en picknick i graset. Gubben tyckte blommorna smakade battre an maten jag packat med.
Hojdpunkten pa dagen:
Nar vi akte karusellen och gubben inte kunde sluta skratta sitt gulliga hickskratt.. Jag kunde se hur det pirrade i hela hans lilla tummy.
Och att se sjolejonen som solade pa bryggan! Skont liv.
Jag raknar dagarna ner till sondag! Idag ska jag spendera min lediga dag med att titta pa alla tidigare Harry Potter filmerna! Idag, for exakt 3 ar sedan publicerade jag detta inlagg i min gamla blogg! For er som orkar ta er igenom hela texten kanske kommer forsta min stora karlek for H.P
Harry Potter, J.K Rowling och Jag
”Seriöst, ska du läsa dem böckerna igen? (!)” Jag låg på min säng med "Harry Potter and the Philosepher´s Stone" Jag var helt uppslukad i Harrys första möte med vad som skulle komma att bli en av hans största fiender, Draco Malfoy. Draco var igång med sitt struntprat precis som min storasyster var - ”Ja, alltså jag förstår inte, jag har också läst dem första Harry böckerna Diana, och så bra är dem inte. För mig verkar det så onödigt att läsa samma böcker flera gånger. Läs någonting annat istället.” Jag brydde mig inte ens om att ge mig in i diskussionen. Hon förstår inte tänkte jag, hon förstår inte att vad dem böckerna betyder för mig. Förstår jag det själv? Hur ska jag förklara för henne om jag själv inte förstår, trots det mummlade jag tyst, men bestämt: ”Du förstår inte.” Men jag vill att hon ska förstå, jag vill att ni ska förstå, JAG vill förstå. Förstå min kärlek till J.K Rowlings sammanlagt 7 mästerverk.
”Det är en annan sak att se en och samma film flera gånger än vad det är att läsa en och samma bok flera gånger.” Jag antar att min storasyster har rätt, det är skillnad på att se en film flera gånger och att läsa en bok flera gånger. Jag är expert på att se en och samma film upp till 50 gånger om jag så vill (med förutsättningen att jag tycker om den) men böcker läser jag bara en gång (undantag Harry Potter böckerna). J.K´s böcker är ett undantag på fler än ett sätt, jag kan läsa böckerna flera gånger, men inte se filmerna allt för många gånger. Oavsett hur bra jag tycker att en bok är läser jag den endast en gång. Då kan ni förstå hur pass bra jag tycker Harry Potter böckerna är där jag gjort undantag, - med tanke på den principfasta människa jag anser mig vara.
Berättelsena i sig är inte bara några av dem bästa jag någonsin läst men dem är också oerhört skickligt skrivna. Dem innehåller allt, det goda, det onda, det roliga, det sorgliga, det tunga, det lätta, det verkliga, det overkliga. När jag läser en Harry Potter bok så är det så mycket mer för mig än en berättelse om en pojke som förlorat sina föräldrar, går på en skola för häxor och trollkarlar och som ständigt utsätts för fara.
Nej, för mig är det som sagt mycket mer. Han går på en skola som är påhittad, han är trollkarl, han ser döden i vitögat många gånger men lyckas om och om igen fly den. Mitt liv är mer verkligt och mindre dramatiskt. Ändå känner jag mig så lik honom. Ändå känner jag att våra världar är så lika. Mitt liv och Harry Potters liv. Vi saknar båda föräldrar, vi båda utsätts ständigt för utmaningar, för avundsjuka från många, för kärlek av andra och vi båda älskar skolan, eller vi kanske snarare ser skolan som en undanflykt. För det är inte läxorna vi älskar utan miljön.
Efter att funderat ett slag kommer jag på att det är Rowling som skapat hans liv, berättelsen om honom, är det henne jag är lik? För en författare kan aldrig stängas helt ute från sin egna bok. Och efter att ha sett en dokumentär om J.K Rowlings liv insåg jag att hon har avspeglat mycket av sitt liv i sina böcker.
J.K Rowlings mamma led av en svår sjukdom som senare kom att leda till hennes död. Hennes pappa hade hon ingen vidare bra kontakt med. Därifrån dem starka fadersfigurerna i böckerna - Dumbledore och Arthur Weasley? J.K Rowling led även av deprisson. När hon mådde som värst tyckte hon om att gå till skogen. Därifrån ”The forbidden forest”? I skogen kände hon ett lugn. Vilket var nödvändigt, för när Rowling kände sig som mest deprimerad såg hon ingenting annat än mörker. Hon kände att hon aldrig mer skulle känna glädje. Därifrån dementorerna?
Jag älskar Dumbledore, inte bara för att han är god och ständigt hjälper Harry ur knipa – nej, mer för att han är så stark, så kärleksfull, han sviker inte och finns där för Harry på ett sätt som en pappa finns där, stöttar – kärleksfullt och som en stark förebild. Jag precis som Harry skulle behöva en Dumbledore i mitt liv. Precis som J.K Rowling saknade en Dumbledore i sitt liv.
Lika mycket kärlek känner jag för familjen Weasley. Harrys första ’familj’. Dem äter tillsammans, utan att han har behövt stå och slava i köket innan(som han är tvungen att göra hos familjen Dursley – som egentligen är mer hans familj eftersom att det där finns blodsband). Mamma Weasley kramar honom godnatt så som hon kramar sina övriga söner godnatt, så som hans egna mamma kramat honom godnatt. Så som Rowlings mamma kramade henne och hennes syster godnatt. Så som min mamma kramade mig godnatt.
Den förbjudna skogen är skrämmande för alla eleverna på Hogwarts, precis som för Harry. Precis som den är för mig, jag vet inte vad som väntar och det är alltid skrämmande – men det är också i skogen som en del av svaren finns. J.K Rowling besökte skogen när hon var deprimerad, kanske blev hon än mer deprimerad därav namnet ”Förbjudna skogen”? Skogen är mörk, nästan kolsvart precis som en deprisson kan vara – kolsvart, mörk – du finner inget ljus. Du sjunker bara längre och längre in i ett mörkare och mörkare hål. Vart finns ljuset? Ibland känns det som att mörkret kommer att vara evigt, att ljuset aldrig kommer att visa sig. Det är precis så dementorerna i böckerna får en att känna när dem närmar sig. För att hålla dem på avstånd måste Harry (och dem andra) tänka på det bästa (lyckligaste) minnet dem har för att driva bort dem. Harry tänker då oftast på sin pappa och mamma. J.K Rowling tog sig ofta ur sina depressioner genom att tänka tillbaka på sina fina minnen från tiden då hennes mamma fortarande var vid liv. Precis som jag ibland tar mig ur mitt mörker genom att tänka på fina minnen i mitt liv.
Ju fler gånger jag läser böckerna, desto fler pusselbitar faller på plats. Ju närmare jag kommer Harry, desto närmare kommer jag Rowling – desto närmare kommer jag mig själv.
"Your mother died to save you. If there is one thing Voldemort cannot understand, it is love. He didn´t realise that love as powerful as your mother´s for you leaves its own mark. Not a scar, no visible sign... to have been loved so deeply, even though the person who loved us is gone, will give us some protection for ever." Albus Dumbledore
Har just avslutat en lunch med Sophie och hennes vardbarn. Varje gang jag sitter pa en restaurang med barn tanker jag "det har ar sista gangen" anda lar jag mig aldrig min laxa och gor det igen. Det spelar ingen roll om jag bestallt in min favorit order pa menyn - jag njuter anda inte. Jag blir sa stressad - ater maten jatte fort och far ont i magen. Blir stressad av att jag ser att andra besvaras av att barnen gapar och ar hogljudda. Barn i all ara, men INTE pa restauranger!
Servitrisen här flortar jatte mycket, vilket ar jatte jobbigt eftersom att detta ar ett av mina favorit cafeer. Han kor pa billiga repliker som "Du har jatte vackra ogon, valdigt speciella...(sa stirrar han och ler) ...forlat jag ar bara sa tagen" och jag: "hehe tack?..."
Nu sitter jag sjalv kvar och tankte forsoka fa lite saker gjorda, skicka mejl osv.
Imorgon traffar jag Sophie sista gangen over frukost.
"I don't go looking for trouble. Trouble usually finds me." H.P
Idag efter jobbet ska jag bege mig mot Castro och mota upp Tinis - yeeeiii! Och imorgon ar jag ledig :D Eller, det beror pa hur man definerar "ledig". Jag ar ledig fran jobbet, men jag har en fet lista pa saker jag maste ta itu med. Bland annat planera min och Theresias vecka tillsammans, som narmar sig med stormsteg!
I helgen ska jag antligen fa se den sista, efterlangtadeHarry Potter filmen. Innan dess maste jag hyra dom senaste filmerna - sa att jag kommer in i ratt stamning infor the big finale!
I'm working, I sweat, but it's all good I'm breaking my back but it's all good
Denna formiddag spenderades med Sophie och hennes vardbarn - det har annu inte sjunkit in for mig att hon aker hem pa fredag:( Jag kommer hamna i en djup depression... Men jag ska forsoka att lata bli :) Vi forsoker verkligen spendera sa mycket tid som mojligt nu innan hon aker. Har om kvallen gick vi ut och at jatte god sushi pa en restaurang som ligger nere i byn. Idag foljde jag och barnen med henne till kiropraktorn(!) Min kommentar efter den behandlingen var "Sophie, that was bullshit!" Varfor? Jo, hon betalade 50 dollar, det tog ca 10 minuter och behandlingen skedde ute i vantrummet. Allt kvinnan sa var "Oh, this isn't good at all... bla bla blaaaaa" men vad gjorde hon at saken? + att hon behandlade tva manniskor samtidigt? Det varsta av allt ar att Sophie gatt dar minst 10 ganger nu. Sen var det aven en liten pojke som knappt var en manad som skulle fa behandling :S
Jaja, efter det sa tog vi barnen till ett cafe dar dom serverar riktig amerikansk mat. Det hette typ "Old school Cafe". Jag bestallde in frukosttallriken till mig och flickan. Det bestod av tva banana pancakes, 2 scrambled eggs and some fresh fruit. Efter det gick vi till parken och nu sover barnen. Nar dom vaknar kan Ni ju gissa vad vi ska gora? That's right - meet up with Sophie, Anna and Lukas ;)
Overskattade saker just nu:
Kiropraktik - fungerar det verkligen?
Surdegsbrod - Vad ar grejen? Jag ser pa allas bloggar att dom skriver "ska baka surdegsbrod" eller "ater surdegsbrod med parmaskinka och paprika..." Varfor ar det sa viktigt att fa med att det ar surdegsbrod?
Idag nar pappan kommit hem och jag var pa vag ut fran huset hejdar han mig och fragar:
"Diana, har Du sett en tio dollar sedel som jag lamnade har pa bordet?"
Jag: "Ja, jag sag den tidigare idag..."
Han: "Okej, for den ar inte kvar, men Nic kanske har tagit den" och jag svarade med glimten i ogat "Eller sa kanske det var jag ;) "
Han: "Well, if it was, just make sure that you have fun with it! :)"
Okej, har kommer mina tankar om detta. Forst och framst: jag hatar sadana situationer. Nar han fragade mig fanns det inte ens en tiondel procent av anklagelse i hans ton. Absolut inte. Vi ar som en familj och vi litar pa varandra. Jag ar ganska saker pa att dom kanner mig sa pass val att dom litar pa mig till 100 procent. Det bevisade dom genom att lamna mig sjalv i huset i 5 dagar. Och jag litar pa dom till 100 procent. Med det sagt... Sa blir det fortfarande lite "jahapp, sa vart ar pengarna?" och nar han sa "Nic kanske har tagit dom" var jag ju tvungen att aven nominera mig sjalv som en kandidat - da det ar uppenbart att vi ar tre vuxna i hushallet, men han ville givetvis inte saga "Ja, alltsa antingen ar det Du eller Nic". Och jag kande att det blev varre av att jag sagt att jag sett dom, men nu inte visste vart dom var? Han fragade mig aven: "There were only 10 bucks, right?" och jag svarade "I mean I guess so.. I just noticed that they were on the counter."
Senare pa kvallen nar jag kom hem talade han om for mig att han hittat sedeln. Och han sag lattnaden i mitt ansiktsuttryck och borjade skratta "You seem happy about it" och jag svarade arligt: "I am! I always find those situations awkward. Because admit it, you can't help by thinking; So where are the money?" Men han forsakrade mig om att han endast fragat mig for att han ville forsakra sig sjalv om att han ens i forsta taget lamnat pengarna dar han trodde - och inte av nagon annan anledning.
En liknande situation ar nar nagon tex har fisit i rummet. Sa har reagerar jag i foljande situation: Jag kanner lukten, men ignorerar det. Men sa finns det alltid nagon odiskret javel som jublar "ååååhhhhaaa vem fan ar det som slappt sig?" Och sa borjar alla andra; "Jag lovar inte jag", "Fan vad ackligt inte jag heller" och jag tanker da att den som gjort det sitter och kanner sig smatt panikslagen och kanner sig dum, och for att fa den att kanna sig mindre dum sager jag "Men lagg av det ar ju bara naturligt..." och helt plotsligt tror alla att det ar jag. Och den jag har varit snall mot genom att lagga den kommentaren blir skitglad och tanker "Gött, nu tanker alla att det ar Diana - YES!" istallet for att fylla i "Precis, det ar bara naturligt, sluta vara barnsliga." Nej, istallet later personen ifraga dom andra tro det den vill att dom ska tro.
Men sadan ar inte jag, om det hade varit jag hade jag sagt "Sorry" - samma sak med pengarna, hade jag tagit dom hade jag sagt "Jag sag dom, jag blev sugen pa glass och det ena ledde till det andra...sorry". Men istallet sager jag sant som backfires on me.
Det har blev ett ganska rorigt och ointressant inlagg. Vet inte varfor jag kande behovet av att dela med mig av detta...
I sondags var jag och sag Steven Spielbergs nya film "Super 8". Den var bra. Valdigt bra, men samtidigt ingen film jag skulle rekommendera andra att ga och se. Hur gar det ihop? Filmen var bra pa sa satt att man inte kunde forutspa vad som skulle handa; den var rolig, men samtidigt valdigt spannande och det var valdigt bra skadespelare. Jag uppskattar verkligen att se filmer med skadespelare jag varken sett eller hort talats om tidigare. For oftast tycker jag att skadespelare spelar samma roller i dom flesta filmer - vilket gor handlingen forutsagbar. Ex. Huge Grant - i alla filmer jag har sett honom, spelar han en tafatt man som beter sig svinigt mot kvinnorna han dejtar men som "andras till det battre" i slutet. BORING.
Sa jag vet inte riktigt om jag ska rekommendera Er att se Super 8 eller inte...Om jag skriver sa har: Ser ni den kommer ni inte angra det, men ser ni den inte behover ni inte angra det heller. Jag angrar mig inte. Filmen var bra och sallskapet desto battre.
Lite sa har kande jag nar jag klev ur taxin - pa vagen hem fran bion i sondags.
I fredags var som sagt Tina over och holl mig sallskap. Jag skulle ljuga om jag skrev att vi chattra hela kvallen - vilket man kan forvanta sig fran tva pratkvarnar som vi ar. Men nej, vi raderade olaste e-mejl. Tina skulle namligen visa mig nagonting pa sin mejl nar jag till min forfaran sag att hon hade 1689 olasta mejl(!!!) Jag fick ont i hela kroppen och tvingade henne att radera alla i samma stund. Malet var att komma till under 500 mejl, men vi lyckades komma under 100 :D Jag skulle aldrig kunna ha olasta mejl i min inbox, sant dar driver mig till vansinne. Och Tina holl med om att en borda lattats fran hennes axlar :) Och sjalvklart hanns det aven med lite skitsnack - vi kombinerade helt enkelt nytta med noje ;)
Jag och Tina, for ett par veckor sedan i en kiosk - agaren bjod oss pa en hel flaska vin innan vi inhandlade var egna. Nar vi talade om for honom att detta aldrig skulle ske i Sverige, visade han oss en gammal dagstidning dar det visade hur manniskor "forr i tiden" kunde kopa vin i en butik och sedan komma tillbaka for gratis refill. Precis som dom har pa Starbucks. Bra eller dalig ide?
Fredag kvall. Jag jobbar. Inte roligt, men kanske bra? For hade jag varit ledig hade jag gatt ut = spenderat pengar = inte bra, for jag maste spara! Jag har lagt barnen, sa nu sitter jag och invantar att Tina ska komma och halla mig sallskap :)
Igar var vi och sag Giants spela mot San Diego, och Giants vann! Det var ca 15 000 manniskor pa laktaren - helt galet. Jag var inte sa inne i matchen, utan tyckte allt runt omkring var roligare - underhallningen, se riktiga Giants fans, men nar vi vann sista bollen kom ett riktigt gladjevral fran mig ;D
Tidigare i veckan skypade jag med min saknade Kristin. Det mest harliga med samtalet var att det borjade med ett gladjevral och sedan flot samtalet pa som om vi hade pratat varje dag dom senaste 6 manaderna - precis som det ska vara. Hon ar den jag vander mig till sa fort nagon borjat ge mig fjarilar i magen och nu ar ju det aktuellt... Aven for hennes del :) ♥
Jag maste skriva att jag tycker om Miljopartiets nya sprakror, Gustav Fridolin. Jag ar inte miljopartist, men jag tycker om deras skolpolitik. Fridolin sa i debatt harom dagen "Alla ska ha en gratis biljett in till framtiden" - dom tycker att man ska kunna lasa in gymnasiet under ett ar om det ar sa att man inte kunnat gora det tidigare pga olika omstandigheter. Dar haller jag med dom! Nar det kommer till skola och utbildnings ska det inte bara finnas en chans. Man ska kunna fa 10 chanser om man sa behover det.
Sedan vill dom aven hoja lonen for larare. For som det ser ut just nu lonar det sig inte att utbilda sig till larare - det ar ju inte rimligt! Larare ar for mig ett av dom mest viktiga yrkena och borde darfor vara ett av dom mest lonsamma!
Om 20 dagar far jag traffa Theresia!!! HELT GAAAAAALET! Det kanns som att jag kan bli lite manniska pa nytt da. Fa tillbaka lite livsenergi och gladje. Jag onskar alla en vanskap som vi har - for det gor allting mycket enklare.
Det har kommer typ vara Vi nar vi traffas i L.A :D ♥
Ikvall ska jag med Tina ga och se Giants spela :D Det har varit pa min lista over saker jag vill gora nar jag ar har. Det gar inte att ha varit har utan att ha gjort det amerikanare alskar mest - baseboll! Dessutom tillhor San Francisco Giants, proffsligan National League - 2010 vann Giants The World Series. Visst ar det lite arrogant att dom kallar det"World Series" da det bara spelas har i USA. Jaja... :P
Apropa Rapport... Igar var det ett kort reportage om en utedass och toalett utstallning som skulle aga rum nagonstans i Sverige. Reportern fragade Anders Olsson, utstallningsansvarig, om dass fortfarande var aktuella och det trodde han i hogsta grad. Sa har sa han bland annat: "det ar ett poetiskt stalle att filosofera ibland pa".
Kanske forr i tiden, da dass var aktuella, men inte nu langre va? :P
For Er som inte kande till detta om mig ar det namligen sa att jag ar valdigt intresserad av politik. Tyvarr ar jag inte sa insatt som jag en gang i tiden brukade vara. Men aven fast jag befinner mig har i staterna borjar jag varje morgon med att titta pa Rapport pa svt - men det ar inte alls samma sak som att lasa DN varje morgon. Och jag har langtat efter Almedalsveckan, sa att jag pa nytt kan bli lite mer insatt. Anda sedan jag sjalv befann mig pa Almedalsveckan for nagra ar sedan har jag haft drommen om att jag sjalv en vacker dag deltar dar i en paneldebatt - men det finns ett dilemma. En del av mig vill bli journalist och en annan del av mig brinner for politiken. Vill jag vara den som blir granskad eller vill jag vara den som granskar?
En av mina storsta idoler inom politiken ar Gudrun Schyman - inte for att vi delar samma politiska asikter. Utan for att hon ar sa otroligt skicklig pa att argumentera!
Har kommer nagra korta noter som inte ar sa sammanhangande. Det mesta ar tankar jag tankt nar jag tittat pa nyheterna dom senaste manaderna.
Trotta manniskor i Sverige:
Bjorn Ranelid - PUST!
Hakan Juholt - Jag blir trott pa allt velande, for att inte namna muschen.
Konung Carl XVI Gustaf - Om vi anda ska ha en Kung kan vi val atminstone ha en som ar klok och fornuftig, eller ar det for mycket att begara?
For ett par dagar sedan kom familjen hem fran sin weekend trip. Sa nu ar det tillbaka till 10 timmars arbetsdagar (idag ar jag dock ledig). Igar fyllde min kottbulle 9 manader och det firades enligt tradition med att aka till San Francisco Zoo. Jag bara alskar att ga pa Zoo, och barnen med som tur ar:) Sophie, Anna och Lucas foljde med oss. Snart aker aven Sophie hem till Danmark:( Det kommer att kannas jatte tufft. Eftersom att barnen vi ser efter ar i samma alder kan vi gora manga aktiviteter tillsammans och det gor att jobbet blir bade roligare och enklare for oss bada tva. Men vi umgas aven en hel del pa varan fritid - en anledning ar att vi bor nara varandra vilket ar jatte skont. Men den framsta anledningen ar for att hon ar en toppen tjej som far mig att skratta och ma bra! Familjens nasta au pair hasbig shoes to fill!
Senare pa eftermiddagen tog jag med barnen till lekparken och min lilla gubbe fick gora det han gillar allra bast just nu - gunga!
Igar var det firande av nationaldagen har! Jag akte forst hem till Veronica for att slinga hennes har. Darifran begav vi oss fixade och fina mot Marina for att mota upp dom andra flickorna for en lunch. Det blev en harlig, god sallad som paminde om Unico i Uppsala.
Pa kvallen var det fyrverkerier och annat skoj! Kvallen slutade med att ta farval av Veronica som nu ar pa vag hem till Sverige :( Jag kommer att sakna den tosen. Jag har nagra riktigt bra minnen med henne fran tiden i San Francisco tillsammans och fran alla vara roadtrips och fler ska skapas nasta ar i Norge :)
Kommer sent glomma var midsommar natt tillsammans - sa manga goda skratt har jag inte delat med nagon pa lange! Mitt lilla "barn" :P
Muir Woods
Haha, alskar den har bilden! Verro ser sa lurig och nojd ut och Tina ser ut som en filosof
Sondagen spenderades pa beachen har i San Fran! Det kryllade av manniskor eftersom att vi har haft varme bolja har! Efter nagra timmar begav vi oss mot Anja for BBQ. Det finns inget battre an beach hang med tjejerna, och sedan avsluta dagen med en god middag pa kvallen.
Alcatraz pa ena sidan, Golden gate Bridge pa andra och stan bakom - ultimat!
Vi kopte 6 majskolvar for 1 dollar - det ar nastan ackligt billigt.
What started out as a simple altercation Turned into a real sticky situation
I lordags akte jag till Santa Cruz tillsammans med tjejerna. Jag vet att det borjar bli lite tjatigt med att jag skriver "Det var sa vackert!", "En av dom basta platserna jag befunnit mig pa!" osv, men det ar verkligen sa det ar. Jag ser sa himla manga vackra stader och platser har att jag undrar varfor jag slosade mina 20 forsta ar i Sverige? Men man valjer ju inte sjalv vart man fods. Och det kanske ar darfor jag uppskattar allting sa mycket - for allt jag sett tidigare ar sno, och sa lite till sno, och sa mer sno. Jag far inte nog av havet, vagorna och stranderna har!
Vi lag och stekte pa stranden, gick pa boardwalken och hade en underbar, underbar solig dag tillsammans :)
Det blev en lang dag och laaang natt - pa vagen hem blev vi stoppade av polisen - haffade!
Kan ha varit strandens sotaste!
Jag och Tina tog en paus fran att plaska i vattnet - for att ta oss en tur pa boardwalken :)
Boardwalken pa ena sidan och stranden pa den andra - det blir inte battre.
Med pa resan var Tina, Anja, Tanja, Veronica och Jag :)
Fredag kvall kom Sofie hem till mig. En garanti nar jag umgas med den tjejen ar manga goda skratt! Vi ar sa olika, men anda sa lika. Senare kom aven dom andra tjejerna over. Vi kopte hem pizza och drack goda drinkar. Jag kom i sang alldeles for sent. Alldeles for fa timmars somn senare var det bara att kliva upp for att bege oss mot Santa Cruz! :)
I'm like a bird, I'll only fly away I don't know where my soul is, I don't know where my home is
Fredag morgon akte jag tillsammans med Tina och Veronica till Muir Woods.Jag forstar inte vad det ar som hander? Helt plotsligt alskar jag att vara ute i naturen. Hajka har blivit mitt nya intresse :P Nar jag hajkade i Stinson Beach pa var semester, stannade jag upp hogt uppe pa en kulle, satte handerna i sidorna och drog in ett djup andetag. Jag blickade ut over havet och kande bade lugn och lycka. Dar och da slog tanken mig: "Ar detta ett tecken pa att jag borjar bli gammal?" Men jag tror inte det ar svaret. Jag har alltid tyckt om att befinna mig ute i naturen. Jag minns nar jag gick i mellanstadiet, da hade jag en larare (minns inte hans namn, Hakan tror jag...) han kom fran skåne och hade ett stort fagelintresse. Sa pa "Elevens val" fanns det som alternativ "Fagelskadning med Hakan" och jag valde det framfor simning (som innebar aventyrsbadet pa Fyrishov) och en hel del andra roliga alternativ. Jag trivdes ute i det grona med faglarnas glada kvitter :)
Sen ar det inte helt rattvist att jamfora Muir Woods, Yosemite och andra vackra hajk rundor har med platserna i Sverige. Enligt mig ar naturen har vackrare, aven fast vi har fina skogar i Sverige. Det gar inte att jamfora en svamp stig med vattenfall och Redwood trad.
Efter Muir Woods begav vi oss vidare mot Stinson Beach - vadret var konge! Sa vi hangde pa stranden innan vi begav oss tillbaka mot SF.
Min sota, fina, Ronja rovardotter'
Vi hittade en massa treklover och forsokte finna en fyrklover. Tina tog denna bild och tyckte att om vi hittar en pa dataskarmen sa galler turen! Annu ingen lycka dock...
Mina fina tosar - Jag bara alskar den har bilden ♥
Nagon bestamde sig for att ta limon till skogen (?!)
watch my back so i'll make sure you're right behind me as before
Maste upp tidigt imorgon, men jag kan inte sova. Hela huvudet snurrar av helgens alla planer. Jag kommer behova paminna mig sjalv om att andas - ungefar sa manga aventyr vantar i helgen! Mest exalterad ar jag over lordag. Da styr vi kursen mot Santa Cruz! Dit har jag velat aka anda sedan jag kom hit. Ska bli skont med lite beach hang med tosarna!
Forra bilen vi hyrde liknade en riktig likbil - hoppas pa en snyggare till lordagens trip!
Yeah, i'm walking by the line. Not here, but in my mind
Idag slutade jag tidigare an vanligt eftersom att familjen skulle aka bort! Efter det kom Veronica hit och utnyttjade mig for mitt internet - i utbyte belastade jag henne med all min stress. Jag kanner mig jakligt stressad just nu och det varsta ar att jag ar den som skapar stressen, men jag vill garna tro att det ar andra som forsatter mig i jobbiga situationer. Jaja, nog om det!
Efter att Veronica gatt kom Sophie hit. Vi skulle laga hembakad pizza och farga hennes har. Det blev faktiskt riktigt lyckat, bade middagen och haret :) Imorgon ska jag aven farga haret pa Veronica, men innan dess ska vi tillsammans med Tina aka till Muir Woods. Efter det ska vi aka hem till mig, laga middag och senare ga ut och partaja!
Sophie ar en masterkock! Sjalv ar jag duktig pa att diska, duka och underhalla med musik och historier :)
Starbucks is called Starbucks in every language people!
Da och da rakar jag saga saker som inte far mig att framsta som den mest intelligenta tjejen pa planeten. Tina har startat en serie pa sin blogg om dessa utlatanden. Har kommer ett av dom - pinsamt, men jag bjuder pa den ;) P.s Varfor det star pa engelska ar for att jag skriver mina sms pa engelska, da det ar enklare med mobilen jag har D.s
Taget fran Tinas blogg.
Dianas gullkorn del 1
Meg: Skal vi møtes på the coffee bean and the tea leaf?
Diana: So, starbucks 8:30?
Meg: The coffee bean and the tea leaf?
Diana: Okay, the coffe bean and the tea leaf, I just thought that was the norwegian word for Starbucks.
Jag hade en fantastisk kvall i tisdags. Forsta stopp blev pa the liquor store for inkop av lite vin for min del och ol till tjejerna. Vi fragade mannen bakom disken vilket rott vin han rekommenderade och det slutade med vinprovning! Det blev en hel del vin och choklad, som han bjod pa. En timma senare traskade vi darifran salongsberusade. Det ar i sadana tillfallen som jag verkligen kanner "bara i USA... eller atminstone: aldrig i Sverige skulle detta handa".
Vi motte upp killarna och hade en riktig trevlig kvall. Taxichaufforen jag akte hem med senare pa natten, visade sig ha varit gift med en svensk kvinna i 12 ar, sa vi utbytte lite svenska fraser :) Jag gav honom komplimanger for hans svenska och han i sin tur tyckte jag lat valdigt amerikansk (vet inte om det ar nagonting bra?)
Han: "You could have fooled me! I don't hear any accent and you use really american phrases..."
Jag: "Oh really, like what? :P"
Han: "For example when you said 'Yeah, tell me about it!' That's a really american thing to say" Sa nu vet ni vad Ni ska saga for att lata som riktiga amerikanare ;)
Harlig kvall, med harligt sallskap! Jobbigt dock att jobba 9 dagen efter...
