Ikvall efter jobbet ska jag ivag pa a fashion show! Jag hade glomt bort det helt och fick ringa min vardpappa i sista minuten for att be honom snallt om att komma hem fran jobbet tidigare sa att jag kunde aka ivag; "So you want me to come home earlier so you can go to a fashion show?" och det var precis vad jag ville :) Snall som han ar gick han med pa detta! Det ar namligenen av mina vanner, Anja, som ar en av dom som jobbat med projektet. Jag och Tinis kommer sitta i publiken och heja pa :) Efter det ska vi ut och spise middag! Resten av veckan+nasta vecka ar reserverad for Tina. Jag vill umgas med henne sa mycket som mojligt innan hon aker hem till Norge. Aj, det gor ont i hjartat varje gang jag tanker den tanken.
I helgen var jag och sag filmen "50/50" for andra gangen (denna gangen by myself). Det ar verkligen en jatte bra film, med en av mina abslout favorit skadespelare i huvudrollen; Joseph Gordon-Lewitt.
Tidigare i hostas fick jag ett trakigt besked om att en valdigt nara och kar van till mig insjuknat i cancer. Det har inte varit latt att handskas med detta. Darfor lat jag bli. Jag visste inte vad jag skulle kanna - det var alldeles for manga kanslor och jag visste inte hur jag skulle hantera dom. Ett par mander senare sag jag den har filmen och da kom allting ut. Det var sa skont att fa ge utlopp for all den smarta och angest som jag burit pa anda sedan jag fick reda pa det; allting kom ut. Det ar verkligen en jatte bra film. Aven i all det morka har dom lyckats fanga humorn vilket ar fantastiskt. Jag rekommenderar alla att se den - oavsett om Ni kanner nagon som insjuknat i cancer eller ej. Men nar jag ser den tanker jag pa min Van och det kanns skont, darfor var nog aven denna gang, inte sista gangen jag sag den.
Trots att det nu ar vintertid har i San Fran, sa skiner solen starkare an nagonsin! Jag har svettats igenom tva blusar idag. Men det marks att vi vridit tillbaka klockan en timma - for nu ar det morkt ute nar vi befinner oss i parken om eftermiddagarna- huba! Det gillar vi inte. I sondags nar det skiftade till vintertid kande jag mig dock valdigt tacksam. Jag och W satt namligen uppe langt in pa natten och tittade pa roliga youtube klipp - det kanns skont att ha hittat nagon med lika knapp humor som min egna. I vilket fall - Sondag morgon var jag Trotter himself, men fick da en extra timma att vila och spendera med W innan jag behovde aka hem och jobba.
Nar jag kom hem berattade Gabriella att hon ville bli en superstjarna. Och eftersom att hennes nickname ar G'star och jag inte tycker om att slacka drommar tog jag med henne till en liten recording studio. Det ar det jag alskar med det har landet. Allting ar mojligt. Jag googlade bara in det och woops sa kom det upp en adress. Jag och G tog bussen dit, kladde upp henne, test sjong nagra sanger innan dom tva kill
arna bakom kameran borjade spela in. Det var sa himla roligt och G alskade att fa sta i rampljuset! Jag alskar att kunna gora sadana saker med barnen. Vi har ett kuvert i koket dar foraldrarna lagger in pengar varje vecka (eller sa fort det tar slut) och med dom pengarna far vi gora precis vad vi vill; ga ut och ata, ga pa museum, zoo, eller spontana pahitt som att spela in en musikvideo! Videon blev superbra!
Igar kvall borjade regnet osa ner har i San Fran. Det drog ner humoret ganska rejalt. Hela dagen (veckan) hade jag sett fram emot utgang med Tina, men det finns ingenting som tar dod pa mitt humor som regn lyckas gora. Och eftersom att W var sjuk och tankte stanna hemma och sloa framfor en film bestamde vi oss for att gora honom sallskap. Tillsammans satt vi alla tre och kikade pa "The Dilemma" - en helt OK film, men som ledde till intressanta diskussioner efter filmen; Ar det okej att ljuga om man skyddar nagon annan? "Ja...Nej...Det beror pa vad det handlar om givetvis..." Tina visste hur man kunde se nar nagon ljuger, valdigt intressanta och bra tips. W som ar utbildad psykolog hade aven han nagra intressanta tankar om logner och vilka som gor det "bast"/"samst". Jag tror att alla manniskor ljuger - sager man annat, ar det en logn i sig! Sjalv tycker jag inte om att ljuga, sa vad jag gor istallet nar jag val behover gora det ar att "undvika sanningen" dvs jag undviker fragan, borjar prata om nagonting annat eller "undanhaller" sanningen - vilket ar att ljuga indirekt, menmen... Vissa situationer kraver tyvarr det. Som regel forsoker jag vara uppriktig och arlig, for det stammer faktiskt, det dar som dom sager; Forr eller senare kommer sanningen alltid fram!
Jag&W igar - vi hade inte setts pa en hel vecka, och snart aker han pa semester i 2 veckor - i samma veva som Tina aker tillbaka till Norge. Hur ska jag klara mig??? :( Detta kommer att bli en tuff manad.
Jag och G har haft en riktigt bra vecka tillsammans. Forrigar akte vi till en gigantisk park - jag blev som ett barn pa nytt; akte rutschkana, gungade, klattrade i "spindelnatet", lekte i sandladan - vi hade sa roligt! Men fran att ha varit riktigt varmt och skont vader borjade det helt plotsligt blasa och bli kallt. Da kom jag pa iden att flyga drake och G alskade det! Det var sa roligt!
Igar akte vi till Academy of Sciences - ett jatte haftigt och stort museum har i San Francisco, med en regnskog, waterworld med hajar, krokodiler och mycket mer. Det var verkligen en upplevelse - vi larde oss jatte mycket bada tva.
Idag har vi varit pa ett fodelsedagsfirande i parken. Vi at cupcakes och drack varm choklad - mums! Nu ligger lilltosen i sangen och tar sin nap. Jag bor nog gora detsamma om jag ska orka med natten med Tinis!
Flying kite
Pingvinerna var sa himla sota! Vi stod och tittade pa dom i sakert 30 minuter. Det fick mig givetvis att tanka pa en van dar hemma ♥
G sag till sa att vi inte gick vilse
Vi avslutade dagen med jordgubbar och bjornbar pa en parkbank med ett minnesvart citat.
For Er som inte redan visste det, ar min #1 favorit komiker Jimmy Kimmel, utan nagon som helst konkurrans! Jag tittar pa hans show varje dag och skrattar lika mycket varje gang. Nar jag var i L.A med Theresia var jag nara pa att fa se honom, men vi var lite sent ute, sa alla biljetterna var givetvis slutsalda:( Jag far gora ett nytt forsok snart igen helt enkelt! Har kommer ett klipp, taget fran hans show harom kvallen. Ni maste se det har!!! Mina favoriter ar dom sista tva pojkarna, flickan som ropar "dad you're UGLY!" och latino pojken.
Imorgon aker min lilla gubbe tillsammans med sin mamma till Washington DC for en vecka. Behover jag skriva hur mycket jag kommer sakna honom? Idag skamde jag bort honom med extra mycket pussar, kramar och sa mat forstas - da blir han som gladast :) Men jag ser faktiskt fram emot att spendera en hel vecka med bara Gabriella. Varfor jag skriver "faktiskt" ar for att hade detta varit 4 manader sedan hade jag inte varit lika glad. Min och G's relation har vaxt och forbattrats otroligt mycket den senaste tiden, vilket gor mig jatte lycklig. Detta beror pa att hon har andrats valdigt mycket... till det battre. Jag har alltid tyckt om Gabriella, men vi har aven haft vara tuffa stunder tillsammans dar hon har vagrat allting. Nu ar det inte sa langre och med handen pa hjartat kan jag skriva att jag alskar den lilla tosen. Hur jag vet det? Jo, for ett par veckor sedan nar jag laste en bok for henne i sangen - tittade hon upp pa mig och sa "Diana, I love you!" och jag blev varm i hela kroppen, for jag kande precis likadant. Mitt lilla hjarta ♥
Herregud jag har inte ens berattat vad jag gjorde forra helgen! Pa sondagen hade min vardmamma och vardpappa planerat en overraskning for mig. Min vp slappte av mig pa flygplatsen och dar stod ett aldre par som vantade pa mig. Vi hoppade in i deras bil och korde till en av flygbanorna. Dar stod ett flygplan och jag erbjods en privat flygtur(!!!) Det var sa himla pirrigt! Forst akte vi langst kusten, sedan vidare in mot San Francisco. Vi akte over stan, mitt omrade och hus och sedan over Golden Gate Bridge. Jag kan inte med ord beskriva hur vackert och magiskt det kandes. Och det blev bara annu battre; for pa vagen hem fick namligen JAG FLYGA!!! Fyfasiken vad jag skakade, men efter ett tag lugnade jag ner mig och David tyckte jag var riktigt duktig :) Den karln hade is i magen som lat mig flyga... Han blev inte ens nervos nar jag gjorde fel i borjan utan rattade mig bara och sa lugnt "try again".
Det var en upplevelse likt ingen annan. Efter att ha landat visade han och hans fru Chris, mig sina flygplan som dom byggt sjalva. Det var sa himla fascinerande att lyssna till deras historia och bakgrund. Flyget vi flog var aven det hemmabyggt. Tva jatte intressanta manniskor som jag ar otroligt tacksam over att ha fatt traffat. Efter den utflykten kande jag mig hog pa adrenalin i en hel vecka ♥
YEEEEII! Nu ar det bestamt; Jag + nagra andra vanner kommer fira nyar i LAS VEGAS! aaaaa vad jag langtar! Detta kommer bli ett nyar jag sent kommer glomma - I can feel it :D
Hemma fran bion nu! Vilken bra start jag har haft pa dagen! Motte upp Tina pa Starbucks, vi kopte med oss kaffe samt fikabrod och begav oss mot bion. Vi hade en stor biosalong for oss sjalva :) Det var jatte skont, vi kunde prata fritt och skratta utan att stora nagon annan. Nar vi kom ut sken solen och Tina fick mitt humor att strala lika starkt som solens stralar med en fantastisk nyhet om att Lykke Li kommer till Oakland om en vecka! Nu ska jag bara overtyga henne om att folja med mig. WoopWoop! Nu Ska jag hoppa i joggingskorna, ta mig en runda innan jag moter upp en vaninna. Livet leker verkligen!
Fredag - efter jobbet kom Sofia over pa middag och vi firade en glad nyhet:)
Lordag - jag aker tillsammans med Sofia och Maria till Baker Beach. Det har varit sa himla fint vader i SF den senaste tiden! Narmare 30 grader varje dag. Efter nagra timmar pa stranden akte vi till Marina; tittade runt i alla deras harliga butiker och at sedan sallad pa Plutos. Val hemma, korkade vi upp nagra flaskor vin, lyssnade pa musik och borjade forberedelserna infor kvallen. Kvallen spenderades i Castro.
Sondag - jag och W hade en seeeg morgon. Vid lunch tid gar vi ner till mitt favorit cafe och ater frukost. Sedan njot vi ute i solen tillsammans innan vi skiljdes at. Efter att ha sagt hejda gick jag for att mota upp min andra karlek - Sofia. Vi kom fram till att vi behovde avkoppling efter gardagens hyss sa vi bestamde oss for att ga och fa massage och pedikyr - delight! Sondag kvall at jag middag tillsammans med Sofia och hennes familj. S lagade thai buffe - sa himla gott! Kvallen slutade med Jersey Shore maraton :D
Mandag - Jag storstadar mitt rum. Traffar Sofia for lunch. Sedan var det trick or treat som gallde. Det var som en stor folkfest ute pa gatorna. Det kryllade av sma humlor, nyckelpigor, prinsessor, pirater, tigrar, apor -och andra sota kostymer. Alla barnen var sa himla sota! Dom flesta foraldrar var aven dom utkladda, vilket var roligt. Alla affarer gav barnen godis och dom flesta hushall hade spokrunda for barnen i sina garage. Tyvarr var mina tva sma guldkorn hos sina farforaldrar sa jag kunde inte ga trick or treat med dom - men jag omringades a andra sidan av ett hundratals andra sota barn, sa det var okay.
Efter den upplevelsen tog jag mig in till stan for att ata middag med min kara Tina. Det ar nog bara Cidem som kommer forsta det jag kommer att skriva nu, men; Fyfarao vad laskigt det var att ta buss 14 hem klockan 12 pa natten. Den bussen ar laskig att ta mitt pa ljusaste dagen och den ar 10 ganger varre pa kvallen och 50 ganger varre pa natten och ungefar 1000 ganger laskigare pa Halloween. Usch vad radd jag var. Apropa Tina och buss 14 - bast jag borjar gora mig redo. Jag ska mota upp henne om nagon timma och ga pa bio (11 pa morgonen liksom) haha. Vi ska se Footloose.
Nu ar halloween over. Vilken upplevelse det har varit! Har har jag firat hogtiden i snart 5 dagar och i Sverige firade jag det knappt... I lordags akte jag till Castro med Sofia och Maria. Jag var Snooki och Sofia var motsatsen kan man saga; en nunna. Det var sa himla roligt! Alla ville vara med mig bara for att jag var Snooks haha. Varenda homosexuell manniska i Castro gick bananas nar dom sag mig. Jag ar med pa sakert 100 bilder dar jag inte ens kanner manniskorna - dom ville bara ha kort med Snooki. Jag behovde inte ens visa upp mitt fejk id nar vi gick fran krog till krog - for alla ville ha Snooki med pa festen :D Bilar stannade och bad mig gora the fist-pump dance, och givetvis gjorde jag detta mitt pa gatan; Precis som Snooki skulle ha gjort.Det var en helt vild natt. Jag kanske borde bara hennes peruk oftare? W var Djokovic - en varldskand tennisspelare. Alla tyckte givetvis att detta var too lame for Snooki - stackars W, han fick utsta mycket kritik, men jag skulle inte byta ut min nr 1 tennisspelare mot nagon annan - aven om det var en riktig guido. Jag ar bara glad att han inte valde att bara sin baver kostym fran tidigare ar...
Klockan 4 var vi hemma i sang - gladare an nagonsin. Den kvallen kan jag rakna till en av dom basta i mitt liv.
Jag har sadan tur nar det kommer till vanner. Jag har nog varldens basta vanner - en av dom ar Sofia. Jag har aldrig klickat sa snabbt med nagon som jag gjort med henne. Vi har sa mycket gemensamt och ar sa lika pa manga satt. Hon forgyllar min tillvaro har. Sarskild igar kvall nar hon kom forbi med blommor och en kartong fylld med alla mina favorit snacks. Vad vi firade? En stor nyhet som jag kommer skriva om senare ;)
Det ar markligt att jag inte namnt nagonting om halloween, for det har varit varsta halloween hysterin i manga veckor nu. Manga hade satt ut pumpor pa sina trappor redan i slutet av forra manaden. Dom flesta hus jag passerar numera ser ut som spokhus; dekorerade med fladdermoss, spindelnat, spoken och annat pynt. Affarerna ar dom som satsar mest. I skyltfonstrena ar allting orange, vitt och svart och allt godis ar relaterat till hogtiden. Och sjalv ar jag lika taggad som alla andra! Jag har lange klurat pa vad jag ville kla ut mig till - det var inte latt, men sa helt plotsligt kom det som en uppenbarelse; SNOOKI! Sjalvklart ska jag vara Snooki (fran Jersey Shore). Varfor har jag inte tankt pa det forut?!! Sa nu ar jag redo att vara Snooks:) Jag har kopt hennes peruk och kommer givetvis kla mig som henne och kanske till och med bete mig som henne... just for one night... :D
Whenever I'm alone with you' You make me feel like I am whole again
Igar hade jag en magisk kvall tillsammans med W. Han hade planerat en jatte bra dejt; Efter att ha kort i over en timma kom vi till hans hus in the the Woods. Det var verkligen jatte vackert dar, men vagen dit var inte lika mysig. Vi akte genom skog halva vagen och jag blev radd (saklart). Det ar trakigt att jag ar sadan; kan aldrig njuta helt utan ska alltid vara lite radd. Och jag kan aldrig halla min radsla for mig sjalv utan ska aven forstora stamningen for dom runt omkring mig. Igar utsattes W av detta nar jag helt plotsligt fragar "You're going to murder me aren't you? Chop me into pieces and leave me in the woods?" Att tillagga ar att innan denna absurda fraga (som jag stallde med hogsta ton av allvarsamhet i rosten) hade vi skrattat, kramats och sjungit tillsammans i bilen; helt enkelt haft det bra och detta lyckades jag forstora nagot... Fast bara lite for W kanner mig ganska bra vid det har laget och svarade bara "Titta inte bak i bilen... det ligger en yxa dar..." dar och da visste jag att min lilla plutt inte skulle gora mig illa. Da nar det var utrett kunde vi fortsatta var romantiska dejt. Vi tog med oss en filt och gick pa en liten hajk for att komma hogt upp pa en kulle dar utsikten var lojligt vacker. Dar uppe kunde vi se havet, bergen, San Francisco och andra stader. Det var verkligen jatte vackert. Det var kolsvart och helt tyst. Trots detta kandes det ljust och jag tyckte mig hora den vackraste musiken jag nagonsin hort forut. Ja, jag slar vad om att till och med Barack Obama och George W Bush skulle bli kara i varandra om dom satt dar uppe, tillsammans pa en filt med den utsikten och den varmen.
Pa vagen hem uppskattade jag dock inte morkret lika mycket - det var svart att ta sig ned igen utan nagot ljus. Jag fick inte ens lysa upp med min mobil telefon eftersom att det ar olagligt att befinna sig pa den kullen efter en viss tid pa dygnet. Varenda sten jag snubblade over trodde jag var en orm som attackerade mig :/
W tog nagra bilder - jag ska se till att sno dom fran honom nasta gang vi ses sa att aven Ni kan fa kanna magin :)
Herregud, hur har jag kunnat glomma att namna att min lilla prutt fyllde 1 ar denna manad! Nu ar min lille grabb inte sa liten langre. Jag gjorde en scrapbook till honom i fodelsedagspresent. Forsta bladet borjade med a love letter. Sa har lod det;
Dear Laszlo,
Happy 1st Birthday! I feel so incredibly happy to be able to share this big day with you. I canʼt believe youʼre already a year old! Youʼve had a great first year, and I want to give you this book so that when youʼre older you can look back at the times we shared. When I first met you, you were only four months old. Time flies - I remember our first meeting as if it were yesterday. February 19th will forever be a very special day for me, because it was the day we met and my life became so much richer.
It may sound cliche, but it was love at first sight. And ever since that first day I have loved you. You are a very special little boy. You make the whole room light up with your beautiful smile. You make my work so easy by being the wonderful little boy that you are. You have helped me through some of my toughest days here simply with your smile. When Iʼve been down your smile alone make me feel ten times better. Itʼs amazing how a little person such as yourself can give an adult like me so much love. But you do, and the love you have given me has made me stronger and happier person. I have loved you with all my heart and received so much love in return. For that I am extremely grateful. Youʼve enriched my life in so many ways; the bond we share is one of the strongest Iʼve ever felt with anyone.
I feel so lucky to have been a part of your first year and all of your first steps. I remember so many firsts: your first sound, your first laugh, your first word, your first time sitting up by yourself, the first time you could hold the milk bottle with your very, tiny, cute hands, your first teeth, the first time you waved and the first day you started to crawl. All of these moments are captured in my mind and live in my heart. I want to share them with you so you can look back at them when youʼre older.
I want you to know that you will always have a friend in me. The day you can read this, you most likely will not remember me; however, I do believe that a love as strong as our always leaves itʼs mark, one way or another. And even though I canʼt be a part of your life forever, you will forever have a huge part of my heart. I love you my little meatball.
”... to have been loved so deeply, even though the person who loved us is gone, will give us some protection for ever." Albus Dumbledore
For ett par dagar sedan namnde min vardmamma att min vp skulle ha over sina kollegor fran kontoret samma kvall. "Vad trevligt!" var min forsta tanke - nasta kansla var allt annat an trevlig; jag drabbades av panik. Varfor? Jo, har kommer berattelsen. For nagra mander sedan sa hade min vp's chef fest hemma hos sig. Min vp kunde inte ga men tyckte att jag skulle ga. Jag svarade nagonting i stil med att det kanske inte var min aldersgrupp direkt, men han sa "Jo, Du kommer gilla dom! Pa mitt kontor jobbar alltifran 25 aringar till 40 aringar."
Jag hade en van over den lordagen och vi hade ingenting annat planerat och drog darfor dit. Det var ett stort trevaningshus fyllt med trevliga manniskor, musik och goda drinkar. Det var dar jag traffade "R". Han bjod upp mig till dans och sedan foljde langa konversationer och manga skratt. I slutet av kvallen bad han om mitt nummer och bjod ut mig pa dejt. Han fragade nar det passade mig och jag gav honom inget tydligt svar. Sedan lutade han sig over, gav mig en kyss och sa "Jag fragar Geoff nagon dag pa jobbet hur ditt schema ser ut ;) " Jag log lite nervost och gick darifran. PANIK. Var det dar en av min vp's kollegor? Aldrig i varlden! Han var ju for snygg och cool for att vara ingenjor! Men det var han. Nasta dag fragade min vp hur festen var och jag svarade bara snabbt "Jatte trevlig!".
Sa nar min vardmamma berattade att hans kollegor skulle komma over fortstod jag att detta aven inkluderade R. Jag slanger i barnen middagen, stadar upp fort som fa¤, tar med mig barnen ner och allting jag behover senare pa kvallen for att undvika att visa mig pa overvaningen. Nar jag badat barnen och lagt dom till sangs springer jag upp for att hamta mina skor och nycklar. Jag hor roster och pizza killen komma och lamna mat. Jag knyter pa mig skorna och smiter ut genom ytterdorren. Aldrig har luften i San Francisco kants sa frisk. PUST! Jag klarade mig fran vad som kunde ha blivit en valdigt jobbig och pinsam situation... trodde jag...
Nasta morgon vid frukostbordet forstod jag att nagonting var pa gang redan pa sattet min vardpappa sa "Gooodmorning". Han fortsatte "Jaha... jag hade mina kollegor over igar kvall som du sakert redan visste om. Jag kom ner for att tala om att du var valkommen upp, men da hade du redan smitit ut genom bakdorren... nagon sarskild anledning?" Under hela tiden som han sa detta log han pa ett barnsligt satt. Jag visste att det inte spelade nagon roll vad jag an svarade for fargen i mitt ansikte var avslojande nog, men jag klamde anda ur mig; "Hehe... tuff dag med barnen, jag behovde frisk luft" och han svarar "Mhm, trakigt for R var har ;)" Vem ar R fragade jag och forstod hur uppenbart det var sa jag var snabb med att fylla i "jaha R! Ja men vad trevligt! Nej, nu maste jag och barnen ga ut!"G bar fortfarande sin pyjamas och L lag och sov. Jobbigt lage.
Idag efter jobbet behovde jag rensa tankarna, darfor tog jag basketbollen och gick ner till fritidsgardens utearena. Fyfan vad skont det var att fa pumpa musik i oronen and shoot some hoops alldeles sjalv. Pa vagen hem nar jag joggade over gatan med basketbollen studsandes framfor mig och min graa hoodtroja uppdragen kande jag mig som Lucas fran One Tree Hill och tanken som slog mig var att om Zelal skulle se mig just nu skulle hon as garvat vilket fick mig att borja skratta.
Under tiden som jag svettades floder och desperat forsokte lara mig nya basket tricks fattade jag aven ett beslut angaende min narmaste framtid har i Staterna. Nu ar beslutet fattat och det kanns bra.
Efter att ha harjat runt i over 30 graders varme pa Stanford styrde vi kursen vidare mot San Jose. Dar motte vi nagra tjejer som gav oss en rundtur i hela staden; forsta och langsta stoppet belv pa en stor shopping galleria - en av dom basta jag varit i. Nar jag skulle betala inne pa Nordstrom kande kassorskan igen min svenska KumKum ring. Efter 20 minuter visste jag foljande fakta om henne; namn Emma. Har bott i USA i 10 ar. Kom hit som aupair, borjade dejta en kille, ville inte aka tillbaka till Sverige, borjade studera har och nu ar hon Manager pa Nordstrom. Det kandes som om hon pratade om min kommande framtid (forutom Nordstrom delen). Vi bada kande att vi hade en hel del gemensamt och bytte darfor nummer med varandra och nasta gang hon har vagarna forbi SF ska vi ta en fika tillsammans.
Sista stoppet pa rundturen blev utanfor Steve Jobs hus. Kandes lite konstigt att aka forbi hans hus bara for att "titta"... Varfor gor man egentligen sadana saker nar enkand person har gatt bort? Varfor ar det intressant att sightsa en dod manniskas hus och sedan beratta for andra att man har varit dar? Nagon dor och helt plotsligt har alla nagonting att beratta om den bortgangne; min vardmamma berattade att hon tagit hand om hans skoldpadda. Helt plotsligt blev jag jatte intresserad; "Hade han en skoldpadda? Sjalvklart! Han var sa intressant - till och med hans val av husdjur!" Hur patetisk ar inte jag? Hade hon berattat det for en manad sedan hade jag nog bara hojt pa ogonbrynen och sagt "Jaha, varfor kan han inte ha en hund som alla andra riktiga SF manniskor?" Men nar nagon dor intresserar man sig helt plotsligt for den manniskan pa ett helt annat satt. Det ar bade intressant och markligt det dar. Men nar det kommer till Steve Jobs ar jag glad att jag kanner till mer om honom nu an vad jag tidigare har gjort. For efter att ha lyssnat till hans tal pa Stanford kanner jag mig mer inspirerad an nagonsin. Till skillnad fran mig sa har W lange haft honom som en hjalte. I 7an skulle dom skriva om sin storsta hjalte och W skrev den vackraste karleksforklaringen till Steve Jobs om varfor han var hans hjalte. Och det har ar varfor jag tycker han ar en hjalte;
