Tank att det redan har gatt 1 ar sedan det att jag stod pa Arlanda och vantade in mitt livs storsta och basta aventyr. Herregud vad tiden har passerat forbi snabbt och pa samma gang kanns det som om ja g bott har en mycket langre tid an vad jag har. En sak vet jag; att aven fast det var nagot av det jobbigaste jag kampat for i mitt liv sa var det vart varenda droppe av svett, blod och tarar. Jag har aldrig matt sa har bra som jag gjort under mitt ar har i USA. Jag hoppas att jag alltid kan leva har i San Francisco - for det ar har som jag kanner mig som mest levande. Det ar har jag hor hemma. Jag bara vet det.