Don't forget to smile

Efter en vecka pa skolan i New York var det pa fredagen antligen dags att bege sig till flygplatsen igen. Nasta stopp var San Francisco. I borjan av veckan var jag inte nervos, men lararna lyckades fa mig att bli riktigt nervos. Jag trodde dom skulle forsoka ha motsatt effekt pa oss elever? Forsoka fa oss lugnare, men NEJ. Innan vi akte talar dom om hur viktigt det ar att vi LEEEER nar vi moter familjen. Jag visste med en gang att jag satt i skiten. Hur ska JAG kunna le efter en lang flygresa? Det tar mig oftast en vecka att aterhamta mig och ma bra igen. Dom talade om att forsta intrycket ar det viktigaste och att familjen kommer minnas detta genom hela aret, "Nobody wants an grumpy au pair!" . Jag ser inte direkt sur ut nar jag kliver av ett plan, men jag vet att jag inte vill att någon ska komma ihåg mitt ansiktsuttryck under ett helt ar.

Under flygresan blickade jag ut over havet och forsokte tanka positiva tankar, precis som jag lart mig pa yogan. Jag vet inte om det hjälpte sa mycket. Andningen var for haftig, pulsen for hog och kroppen for spand. Dock blev flygresan battre av mitt fantastiska ressällskap; tva skona australiensare som aven dom skulle till SF! En av dom ville jag dock sla till nar hon sager "Diana, DON'T FORGET TO SMILE! ;)" precis nar vi klivit av planet. Det vred sig i min mage. I vanliga fall har jag inga problem med att le, men nu lyckades jag inte for allt i världen framkalla ett leende pa mina sammanbitna lappar. Inte ens tanken pa mina kara dar hemma i Sverige, tvärtom. Vi klev in pa damernas innan, och mitt ansiktsuttryck var desamma som asnan Igors. Tanken pa dom dar hemma fick mig att tanka "Jag har en underbar familj dar hemma som alskar mig. Varfor lamna det for en familj som jag inte har en aning om jag kommer att tycka om? Kommer dom att tycka om mig?" Och sa var hjarnbanken igång!!! Men sa klev vi ut ur toaletterna for att ga mot varat bagage, och dar ser jag lillflickan sta med sin pappa och bada haller utkik efter mig och pa ett mirakulöst satt kändes mina smilegropar djupare an havet jag blickat ut over. Hon springer fram mot mig, stannar upp och sagor "Hi Diana, welcome to my home". Jag slutade inte le under hela kvallen. Hemma vantade mamman och lillgrabben.

Huset ar jatte fint och jag alskar mitt rum. Dom hade framkallat bilder pa mig tillsammans med mina kara dar hemma och hängt upp ovanför min sang. Nar jag ser detta kan jag inte lata bli att bli rord. Detta noterar mamman och sagor "Oh, you don't like it?" Och givetvis alskade jag det. Jag tyckte det var valdigt omtänksamt av dom, en fin gest, men i den stunden forstod jag hur langt borta jag var fran min familj. Dom bilderna var det närmaste jag kom dom och det gjorde lite ont. Jag ar van att ha daglig kontakt med mina kara syskon, och det ar nog det jobbigaste att jag inte bara kan ringa upp någon av dom nar jag kanner for det och snacka lite goja.

Hur som helst, mitt rum ar underbart och likaså mitt badrum. Vi bor i ett trevaningshus och jag har mer eller mindre andra vaningsplanet for mig självt med egen ingång.

Nar jag la mig pa kvallen visste jag att detta var borjan pa nagonting nytt. Nagonting bra. Detta var en ny startpunkt varifrån resten av mitt liv kommer att borja.

hahahah don't forget to smile! typiskt amerikanskt! men snacka om att ta i och säga att detta kommer dem minnas hela året som att man inte får en andra chans. Typ om du inte log första dagen för att du mådde dåligt och sedan ler du o skrattar hela året så kommer det ändå vara första dagen dem tänker på. Bullshit! Jättefint rum du har och vad skönt med egen badrum, sånt gör mycket. Älskar dina inlägg! Kram

Jag vet, jag tror inte pa sant. Precis som du skrev, om man ar glad resten av aret tror jag knappast dom hakar upp sig pa forsta dagen. Tack for att du kommenterar, roligt att fa lite respons!

Här håller jag inte med. Det första intrykcet är JÄTTEviktigt.... Jag vet människor som jag tycker är trevliga idag efter att man har lärt känna varandra men jag glömmer aldrig bort det första intrycket. Det brukar alltid stämma. Kan dra ett/flera tydliga exempel om ni inte tror mig. Intressant inlägg...för just detta ämne diskuterade jag och en vän för inte så länge sedan. Jättefint hus. Snyggt med tulpaner och jag såg även en orkidé i vardagsrummet. Ganska modernt, det gillar ju du;-)

Självklart är första intrycket viktigt stingo, no doubt about that! men det är inte alltid det är sanningen. En falsk person kan vara jättetrevlig mot dig ibörjan o sedan visa sig vara en bitch. Så jag håller inte med om att det ALLTID stämmer. Minns i gymnasiet en tjej som jag fick intrycket att hon var en bimbo o inte brydde sig om skolan, så fel jag hade. Jag tänkte också på tulpanerna :) Men köket såg så himla brunt ut, men jävligt rent!! Vem städar där?

Ditt rum såg mycket finare ut än när du visa via skype, är dte kanske för att det är städat på bilderna? haha. Diana hur kunde du inte ta en bild på utsikten?! det göra hela grejen! :D



Och det här med första intrycket så håller jag med Cido. Men också singo, (konstiga namn)

Exempel: Någon kan anses som värsa bimbon från början, och sen visar det sig att det inte är så. Så får man alltid höra ''asså min första intryck på dig var si o så..'' Jag har fått höra det och jag tycker inte att det är kul. haha det var min åsikt om det..



KRAAAAAM PÅ DIG DIANA!!!!

HEJ Diana vilket fint rum du har, mycket trevligt med tulpaner på rummet,mycket svenskt det är ju tulpanernas tid här hemma nu,viken fin katt det är som sitter i fönstret. We miss you kramar från Tassen,Ulla och Benke.

Fint du bor. :)

Att jag fick se dig idag gjorde min dag! PUSS

Gullmarsganget: TACK, jag gillar mitt rum valkigt mycket, men saknar också lite mitt rum hos Er, litet, men valdigt mysigt. Jag tyckte också om tulpanerna, fick mig att kanna mig lite som hemma. Katten ar fin, men SOM jag saknar Tassen! Dom har katterna ar inte lika snalla. Varje dag har dom slappat en mus till ytterdorren. OCh oftast ar det bara ozonen och inälvorna kvar. Tank att behöva se det tidigt pa morgonkvisten, inte sa kul.



Sandra: Det var ömsesidigt att se dig haromdagen aha trots att vi inte kunde hora varandra

Vilken utsikt WOW, lilla du lär ju sällan vakna upp på fel sida:) Älskar dina inlägg! LOVE

ahhaha nej jag vaknar sallan pa fel sida har. Tack! Jag i min tur alskar dina kommentarer. xo

Det ser ut som att det är ett hem värdigt dig :)

Mysigt med katt också :)