Things Happening That I Can't Explain

I sondags var jag och sag Steven Spielbergs nya film "Super 8". Den var bra. Valdigt bra, men samtidigt ingen film jag skulle rekommendera andra att ga och se. Hur gar det ihop? Filmen var bra pa sa satt att man inte kunde forutspa vad som skulle handa; den var rolig, men samtidigt valdigt spannande och det var valdigt bra skadespelare. Jag uppskattar verkligen att se filmer med skadespelare jag varken sett eller hort talats om tidigare. For oftast tycker jag att skadespelare spelar samma roller i dom flesta filmer - vilket gor handlingen forutsagbar. Ex. Huge Grant - i alla filmer jag har sett honom, spelar han en tafatt man som beter sig svinigt mot kvinnorna han dejtar men som "andras till det battre" i slutet. BORING.

Sa jag vet inte riktigt om jag ska rekommendera Er att se Super 8 eller inte...Om jag skriver sa har: Ser ni den kommer ni inte angra det, men ser ni den inte behover ni inte angra det heller. Jag angrar mig inte. Filmen var bra och sallskapet desto battre.
Lite sa har kande jag nar jag klev ur taxin - pa vagen hem fran bion i sondags.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0