Kan inte sova. Slet av mig tröjan för det kliade och stack som fan, men det hjälpte inte. Det fortsatte att sticka och svida, men det var innanför bröstkorgen det kändes, inte utanpå. Om det ändå vore lika lätt att krypa ut ur sitt skinn som det är att krypa ur tröjan. Tårkanalerna svider dom med. Känns som att jag drunknar i mitt egna hav av sorg. Hur fan kan man bara traska in i någons liv för att sedan stampa ut med stormsteg? Hur kan man låta någon få tro någonting som aldrig var? Hur kan man såra en människa så medvetet och djupt? Behandla henne som skiten under sina naglar, som smutsen under sina skor och sedan bara slänga all smuts i hennes ansikte och be henne äta upp det. Vad gjorde jag för att förtjäna detta? Jäääääävlar vad det svider