Forra veckan fyllde min vardpappa ar. Ett par dagar innan namnde min vardmamma det nar vi alla tre satt i koket. Da fyller min vardpappa i "No gifts necessary" varpa jag svarar "Well... I can't give you any hair products". For Er som minns gav jag schampoo och styling produkter fran Joico till min vardmamma nar hon fyllde ar, men eftersom min vp har tappat allt sitt har var detta inget alternativ. Han tittade pa mig och sager "Det dar var inte roligt, nu maste Du ge mig nagonting bara for att kompensera for det dar daliga skamtet" - visserligen sa han detta med glimten i ogat men jag kande sjalv "attans jag borde inte ha skamtat om det". Haravfall ar ju trots allt ett kansligt amne for man. Kan jamforas med om nagon kommenterar en kvinnas vikt. Inte okej.

Tva dagar senare, precis innan jag slutade for dagen ringer det pa dorren. Dar stod nagra av hans vanner - "JUSTJA! det ar hans fodelsedag idag!" tankte jag for mig sjalv. Jag drabbades i den stunden av lite smatt panik. Jag rusar ner till mitt rum och forsoker tanka ut nagonting snabbt. "Vad tycker han om? ...Choklad! Han alskar choklad!" och eftersom att jag fortfarande kande mig lite dum efter mitt skamt tankte jag "It better be good chocolat". Sa jag googlar in "Varldens basta choklad" och lankar mig in pa den forsta sidan som kommer upp. Allting sag jatte bra ut, perfekt tankte jag. Jag laser pa om varenda liten pralin, skriver en halsning pa kortet och tyckte det var perfekt att dom hade home delivery. Innan jag visste ordet av hade jag accepterat allting och betalat. Sedan ser jag summan 97 dollar. WTF? Hur kan 15 praliner kosta 100 dollllaaar??? Jo, det visade sig att den har chokladfabriken ligger i Frankrike. Of fucking course tankte jag. Visst forstar jag att det kostar lite att frakta, men andra saker var onodiga tex som att chokladen var inslagen i handgjord papper. Min vp kommer slita upp pappret precis som han kommer att kasta i sig chokladen.  En maraboukaka hade varit mer passande.

Hela tanken var att fa hem det samma dag. Nu kanner jag mig bara dum av flera olika anledningar:

1. Nar alla satt vid middagsbordet och rackte over sina presenter var jag den enda som inte gjorde det. Och jag ville inte heller saga "Jag har faktiskt nagonting till dig, men du far det nasta vecka" for det skulle bara lata som en dalig ursakt, typ att jag faktiskt inte hade kopt nagonting.

2. Jag hade kunnat springa ut och kopt choklad till honom for 50 dollar och det hade fortfarande varit dyr & fin choklad + han hade fatt det samma dag.

3. Nog for att jag tycker om min vardpappa, men att ge honom choklad for 100 dollar? Jag kommer bara kanna mig dum. Det ger man val till nagon som man varit gift med i 20 ar? Dessutom har jag bestallt det fran Frankrike - herregud detta kommer att bli pinsamt.

4. CHOKLAD FOR 100 DOLLLAAAAR???? INSANE

Om Ni ville ge en alldeles for dyr choklad till nagon, besok denna sida http://www.zchocolat.com/