Minns Ni att jag skrivit om den nya au pairen som skulle ersatta min gamla van Sophie? Nu har hon anlant och jag har traffat henne. Jag var verkligen tok nervos for jag visste att varat forsta mote skulle vara avgorande. Skulle jag tycka om henne eller inte? Jag var inte nervos over att vi skulle komma overens. Jag kommer overens med dom allra flesta manniskor, kan anpassa mig osv. Men jag ville inte "bara" komma overens med henne eller anpassa mig for den delen. Jag ville att hon skulle vara nagon som jag ville umgas med. Det gor min vardag har sa mycket enklare, eftersom att barnen hon ser efter ar G & L's basta vanner. Och det ar skont att ha nagon som bor sa nara, for da kan man traffas aven efter jobbet och hitta pa nagonting utan att behova ta sig ner pa stan och krangla med bussar. Till min stora lattnad tycker jag om henne. Sofia heter hon. Underbar tjej. Forsta gangen jag traffade henne var i parken med barnen, men efter det har vi umgatts mycket pa fritiden till min stora gladje. Vi fikar flitigt nere pa Cortland street och at aven middag ute igar. Imorgon ska vi pa bio :)